Under söndagens träff med en familj som ville träffa en barbet var hon jätteduktig. Eftersom de ville se om rasen passade med tanke på ena sonens allergi blev det väldigt närgånget. Han tog alla chanser att få omfamna Ruffa, liksom att bli slickad och pussad på av Ruffa. Trots närkontakt av tredje graden visade
Jag tror att denna träff fick familjen än mer övertygad om att barbet är en ras som passar dem. En barbet skulle onekligen passa in hos dem, och jag hoppas att de kommer att hitta en valp snart! Tyvärr kan det vara väntetider eftersom rasen står högt på önskelistan hos många, samtidigt som det föds så få valpar.
Tidigare i helgen besökte vi vänner, och när Ruffa - som också betraktar dem som sina vänner - insåg att de hade besök av okända ville hon till en början varna för inkräktarna genom att skälla ett par gånger, samtidigt som hon glatt sprang fram till dem. De hade ett litet barn som precis börjat lära sig gå, och Ruffa närmade sig barnet på ett exemplariskt sätt. Istället för att hälsa tokglatt, som hon normalt gör hos vänner, blev hon väldigt lugn. Från första stund klarade hon umgänget galant och barnet behövde aldrig sättas i säkerhet på något sätt. Inte heller behövdes förmaningar. Hon sniffade försiktigt och var aldrig någonsin ens nära att putta omkull barnet. En stund stod de väldigt nära öga mot öga när barnet hade en banan i munnen. Ruffa väntade säkert på ett "var så god"! :) Ruffa följde honom sedan i hälarna och åt upp bananbitarna som spottades ut! Det slutade med att hon försiktigt slickade på barnets tröja! :)
När Ruffa besökte sina favoritgrannar för inte så länge sedan hade de besök av en bror som varken är van eller speciellt intresserad av hundar. De människor hon normalt är väldigt kontaktsökande med glömdes helt bort, och Ruffa lade hela sin energi på just den personen som inte såg henne. Först satt hon nära honom på golvet nedanför soffan. Sen flyttade hon upp nosen i knät på honom. Hon forcerade väldigt lugnt, och det tycktes få ta hur lång tid som helst. Det slutade med att hon klev upp på den lilla, lilla lediga plats som fanns bredvid honom och lade sig tillrätta varefter hon kröp upp mer och mer i knät! :) Jag har aldrig sett henne göra så tidigare! Men hon lyckades - det slutade med att hon fick ännu en kompis, och han småviskade till henne att hon gärna fick flytta hem till honom! :)