Hon har haft lätt för att skapa nya kontakter, vilket har lett till livslånga kärleksband, och flera av våra närmaste vänner har vi faktiskt träffat via Ruffa. Hon har till och med lyckats skapa fina relationer med hundrädda människor, för Ruffa sågs inte som en ordinär hund. Vid ett första intryck gav hon ofta ett tryggt och nästan lojt intryck, men bakom den fasaden lurade ett energiknippe! Hon älskade aktiviteter av alla de slag, och kunde snabbt slå på sin arbetsmotor. Hon blev så ivrig och var då outtröttlig, och med sin outsinliga energi kunde hon hålla på i evigheter. Hon älskade att göra saker tillsammans.
Ruffa visade sig tidigt, redan på valpkursen, vara något utöver det vanliga. Hon var oerhört enkel att träna och utvecklas tillsammans med. Hon fogade sig lätt i social hantering, men visade en iver och glädje när det skulle tränas på kontakt, inkallningar mm. Hon hann inte bli många månader gammal innan matte hade lärt henne alla världens trick. Efter att hon under 10 minuter en sen kväll lärt sig stänga luckorna till köksskåpen blev det svårt att hitta nya tricks att träna. Så vi började gå kurser; lydnad, rallylydnad, agility, viltspår mm. Och trots att vi var noviser så ansågs Ruffa ganska omgående vara tävlingsklar i diverse grenar. Hon hade så lätt för att lära sig, och ville verkligen lära sig. Hon var dessutom matglad och älskade leksaker, vilket så klart förenklade träningen. Även om hon var en ivrig hund så hade hon en otrolig stadga i sig själv. Vi behövde aldrig träna på stadgan; att t ex ligga/sitta i lydnadens gruppmoment. Man sa bara "stanna" innan man gick iväg, och där låg/satt hon tills man gav henne ett annat ord. Vi kom ut på tävlingsbanorna, och många förundrades nog då vi inte hade så många träningstimmar bakom oss. Men Ruffas vilja att lyckas kompenserade vår brist på tränings- och tävlingsrutin, och hon gjorde alltid mycket bra ifrån sig. Ruffa blev en väl meriterad hund, med titlar i alla grenar vi tränat.
Ruffa har varit så lojal och flockkär, och hade en stor portion "will to please". Därför blev livet tillsammans med henne väldigt enkelt och okomplicerat. Hon kunde i stort sett alltid gå lös, och lyssnade alltid så noga på tilltal. Hon höll sig alltid nära; både inne och utomhus. Inne låg hon gärna med huvudet i knät om man satt i soffan. Hon var även duktig på att kommunicera; hon pekade med nosen, pratade med mörk röst eller hämtade klickern på eget bevåg. Per Jensen har sagt att hundar som kan påverka sin tillvaro mår bra, och hon har kunnat påverka genom sitt tydliga språk.
Även om hon blev brutalt överfallen av en stor pitbull vid 1 års ålder, i mörker utan förvarning bakifrån, förblev hon en mycket cool och trygg hund. Även i stökiga miljöer. Men hon ville ha harmoni, och gjorde sitt för att stävja oroligheter. Vi har kunnat se henne lugna ner upprörda hundar genom att tränga sig emellan och visa tydliga fredliga och lugnande signaler vilket dämpat stämningen bums. Hon har även agerat terapihund runt oroliga hundar, och fick en kompis i en 13 årig chihuahua som inte kunnat träffa andra hundar på 11 år. Hon har haft ett tydligt hundspråk, och varit omtyckt.
Ruffa var en obotlig optimist genom hela livet. Hon tog sig an livet med en glatt viftande svans, och tycktes förvänta sig något roligt runt varje gatuhörn. Den svansen kan man inte glömma, då man blev glad av att se den. När hon som yngre skulle ställas ut så undrade vi om hon verkligen hade en rastypisk svans, då den ofta tycktes vara lite väl hög. En exteriördomare, som klippt henne, sa att det inte var något fel på svansen. Hon hade en låg svansisättning, men bar den ofta högre då hon var en ovanligt glad och förväntansfull hund! Hon kunde dock larma om något oväntat dök upp, och hennes mörka skall var imponerande. Men det slutade med att svansen började vifta och hon hälsade glatt; på såväl kända som okända människor.
Vi kommer att sakna hennes mörka behagliga röst, som hon ofta använde för att kommunicera. Och vi kommer att sakna hennes enträgna försöka att få en morot; genom att envist peka med nosen mot kylskåpsdörren. Och hennes lugna, stadiga, bruna ögon, hennes stora leende som visade hennes vita vackra tänder, och hennes sätt att visa ömhet – att med sin stora blöta tunga noga tvätta där hon kom åt; ben, armar, hals, ansikte mm. Hon var en själ som ville ge, heller än att få.
Det har varit en daglig fröjd att få dela ett aktivt liv med Ruffa! ❤️
Men hon kommer att lämna ett stort tomrum efter sig.
Här nedan några av alla värmande och tröstande ord som nått oss efter Ruffas bortgång:
– Ruffa var en helt underbar hund♥️💔
– Jag tänker på hur mycket Ruffa tyckte om min Oya. Nu är de på samma sida ❤
– Oh no, sweet, beautiful Ruffa! I’m so so sorry for your loss.
– Lukas är där i hundhimlen och tar emot med ett voff 🐾🐾❤️
– Så så sorgligt! 🧡🧡 Ruffa var den barbet som såg till att jag fastnade i rasen på riktigt, en helt underbar hund! 🧡
– Goaste Ruffa ❤️ Så otroligt sorgligt.
– Finaste Ruffa❤️ Nej! Så ledsamt😭! Det gör ont i hjärtat!
– Men så tråkigt att höra. Fina Ruffa ❤️
– Åh nej, det var ett tungt besked. 🙁 Tårarna rinner.😭 Älskad av så många både två- och fyrbenta 💜
– Åh, beklagar ❤️ Hon var så fin.
– Nej, inte Ruffa... 😭 Så ledsamt... Fina, fina Ruffa ❤️
– Hvor forfærdeligt. Mine varmeste tanker til jer i denne hårde tid. Hun var helt speciel❤️ Hvil i fred Ruffa❤️
– Ofattbart!❤️ Sååå sorgligt!
– Så fin vän och familjemedlem... ❤️
– Åh, fina Ruffa ❤️❤️❤️
– Men ååååååååh så ledsamt att höra! Hon var verkligen one of a kind - helt underbar! 💔 ❤️ 💔 ❤️ 💔 ❤️ 💔 ❤️
– Å nej så sorgligt! Ruffa var en av orsakerna att jag beslutade mig för att bli Barbet-matte. ❤️
– Åh nej, fina fina Ruffa 💔💞, så sorgligt 😢
– Så sorgligt. Fina Ruffa ❤️
– Finaste Ruffa ❤️
– Men finaste Ruffa, så ledsamt att höra😢 Alltid så snäll mot alla och som bara kunde allt nästan av sig själv❤️
– åh vilket tråkigt besked 😥 Fina Ruffa ❤
– Så tråkigt! Fina Ruffa!
– Så tråkigt. Beklagar förlusten. Ruffa var verkligen en sån fin och speciell hund! ❤️
– Så sorgligt ❤❤❤ fina Ruffa
– Nej va sorgligt! Fina Ruffa ❤️
– Åh, vad sorgligt. Fina, fina Ruffa. ❤️
– Fina Ruffa ❤ Nu får Albin möta sina bästa kompis i himlen 😭❤
– Åh finaste, bästa Ruffa ❤
– Fy fasen vad ledsen jag blir 😥 Börjar gråta nu. Så fin vän! Tack att jag fått vinna tävlingar med dig Ruffa och fick vara lite gudmor till dina valpar och ha dig på min fest så många år. ❤️
– Fina Ruffa, jag beklagar sorgen! 💔❤️