I veckan har vi haft ännu en sökträning, och hundarna gör stora framsteg. Ruffa springer ut ganska långt, efter att en figge gjort sig synlig med en kort pop-up, och hon tar sökrullen ganska direkt. Hon springer direkt till mig med rullen, och sedan är hon snabb ut igen för att "visa" var figuranten är gömd, och för att få sin belöning! :) Träningen går mycket ut på att figuranterna ska vara superroliga för hundarna. Många hundar tycker att okända människor är lite läskiga, och vissa vill bara ha med sin husse/matte att göra. Ruffa, som redan är väldigt social, tycker detta är jättekul. Henne får jag dra i, ibland för kung och fosterland, för att hon överhuvud taget ska lämna figgarna! :) Och nu senast när hon kom in med en sökrulle i munnen ville hon ge den till en som varit figge i ett tidigare sök! :) Vid ett tidigare tillfälle hade en figge fått en leksak för att leka med Ruffa som belöning när hon hittat fram - men Ruffa sprang då lååångt tillbaka, till den tidigare figgen, för att hämta en annan leksak hon hellre ville leka med! :) Så efter det använder vi inte leksaker utan bara godis. Igår var vi på den internationella hundutställningen, Stockholm Dog Show, i Vallentuna. Karl-Johan kände sig mogen att visa Ruffa själv - så denna gång hade vi inga "proffsiga handlers" att förlita oss till. Förberedelserna var nog inte de bästa, då jag så sent som dagen innan klippt henne. Det blev lite kortare än jag tänkt, och hennes frisyr hade en hel del kvar att önska - men tid till sista putsandet fanns inte!! ;) Det rådde högsommarvärme och på det platta flygfältet fanns det ingen skugga att finna. Det var otroligt många människor, hundar, tält och utställningsringar. Fyra barbeter var anmälda och vi ägare fick tid till att prata och umgås då rasen innan drog ut på tiden. Eftersom de flesta barbet-ägare bor så långt från varandra blir det inte så många chanser till att träffas. Det rådde en trevlig och stöttande stämning vilket var kul! Jag fick även beröm för min klippning av Ruffa, och att hon nu kom mer till sin rätt än hon gjort oklippt vid förra utställningen! Kul att höra, nu vågar jag klippa henne igen! ;) Först ut var hannarna Ture, i unghundsklassen, och Mio i championklassen. Därefter var det Ruffas tur i öppen klass innan det slutligen var dags för Funka i championklassen. Det blev Funka som drog det längsta strået och blev BIR (bäst i ras). Domaren, Monika Blaha från Österrike, gav Ruffa följande omdöme: "Excellent bitch. Very harmonic alltogether. Lovely head. Excellent neck and outline. Well springed ribs. Well angulated. Coat is changing. Moves with excellent drive." Ruffa ansågs vara "excellent" och "ck" (championkvalitet). Hon fick även "cert", samt reserv-CACIB. För den oinvigde kan jag berätta att 3 "cert" resulterar i titeln Svensk utställningschampion. Det gick bättre än vi vågat drömma om, och det känns hur kul som helst att hon fått sitt första certifikat! Som nybörjare i utställningsvärlden är det lika roligt varje gång man får en krusidullig kokard. Denna gång fick hon dessutom en pokal!!! :) När vi kom till agilityträning i Vårsta blev det extra kul då Saaga, Ruffas kullsyster, var där. Även hon har börjat med agility, och hade kurs innan vår träning. När Ruffa kom dit var det många okända hundar, men hon gick direkt fram till Saaga. Det råder aldrig några försiktigheter dem emellan, utan de är väldigt "direkta" med varandra när de hälsar. Som att de känner av ett släktband utan att ha träffats speciellt mycket. Ruffa tycktes bli än gladare av att se Saagas matte, och morrade till och med lite tyst åt Saaga när hon inte fick hälsa ifred. Men när vi gick iväg på en skogsrunda tillsammans sprang de bredvid varandra som parhästar. När det var dags för Ruffas träning satt jag på en filt och Saaga lade sig på rygg i mitt knä samtidigt som hon hade ett "mysljud" jag aldrig har hört tidigare, vilket lät mer som ett högt morrljud. Ruffa avvek direkt från träningen för att "läxa upp" Saaga, genom att hoppa mot henne. Ruffa är vanligtvis den snällaste som finns, men som sagt - med Saaga har hon alltid lekt mer våldsamt. Saaga reagerade inte ens på Ruffas tillsägelse, så det var nog inte så farligt hundar emellan. Men man blir dock nyfiken och undrar vad som mer specifikt sägs dem emellan... Sökgruppen har haft sin andra träff i sökskogen. Vi hade hunnit klicka in Ruffa på sökrullen så den kom redan nu med i spel. När det var Ruffas tur fick hon börja med att söka upp några gömda figuranter på mycket nära håll för att se om hon tog sökrullen som låg utplacerad intill figuranten. Hon tog den ganska direkt i munnen för att springa tillbaka till mig med den. Därefter fick hon göra några längre skick, med "pop-up" (figuranten visar sig en kort stund från sitt gömställe). När Ruffa sökt upp figuranten var personen orörlig och försökte få Ruffa att ta den utlagda sökrullen, i stället för att vänta på godis. Även om hon tvekade en stund kom hon varje gång tillbaka med rullen i munnen. Och på kommandot "visa", där jag själv började ta något steg mot den gömda figuranten, sprang hon dit igen och fick mycket rolig belöning i form av godis och bus. Ruffa var inte ensam om att redan nu ta sökrullen hos figuranten, så hundarna gör fantastiska framsteg! Vi har redan lärt oss massor, och vi är så tacksam för att få vara en del av denna sökgrupp Vi har startat en sökgrupp tillsammans med några andra. De flesta är nybörjare, men ett par har kommit längre i träningen och satsar på tävling. Vi har nu haft vår första träff! :) En sökhunds uppgift är att hitta och markera personer som gått bort sig eller ligger skadade på okänd plats. Från början lärde man hundarna att ta med något från den skadade (eller döda) upphittade människan. Detta tilläts emellertid inte alltid av den funne, så man fick ändra sig till att hunden skulle plocka upp något i den funne personens närhet, pinne, sten eller dylikt, för att visa sin förare att man hittat någon. Så småningom fann man också detta vara ett vanskligt tecken, och så kom tanken att hänga på hunden en egen sak som kunde användas som markering. Det blev början till rullmarkerande hund. Man kan även välja att lära sin hund att skallmarkera, så att den skäller när den har hittat en person. Vi började med att mäta upp en ruta i ett skogsområde om 50 m långt och 50 m djupt på vardera sida om en "mittstig". Man bör valla (trampa omkring) rutan så att hunden inte spårar med nosen i backen när den letar upp. Man vill ha en hund som går på vittring med högre hållen nos. Man utgår från stigen i mitten och vi lät Ruffa, som är nybörjare, att se en person (kallad figurant) springa en liten bit in i skogen och gömma sig. Figuranten skall alltid gömma sig i rak linje från där hunden är placerad. Därefter skickades hon iväg med ett tydligt handtecken som anger riktning och valt kommandoord. När hon hittat figuranten fick hon en massa lek, bus och godis. Jag fick därefter gå efter för att koppla upp henne och ta henne tillbaka till stigen. Tanken är att figuranten ska vara jätterolig, och föraren den som "bryter" det roliga, för att hennes intresse ska väckas för att hitta människor! :) Vi lät alla nybörjarhundar leta upp 4 människor på detta sätt. Nästa gång kanske det räcker med att figuranten gör en "pop-up", dvs visar sig från sitt gömställe en kort stund. När man tränat detta en längre tid är det dags för hunden att lära sig att plocka upp en "sökrulle", som ligger bredvid figuranten, och ta den till föraren - för att därefter springa ut på nytt tillsammans med föraren och visa vart personen är. Tills nästa gång har vi fått i läxa att införskaffa sökrullar, och lära Ruffa att självständigt plocka upp en utlagd rulle och komma med den. :) Ruffa och K-J har gjort sin andra start i rally-lydnad, arrangerad av Svenska Pudelklubben i Gubbängen, Stockholm. Ruffa hade startnr 5 så det blev en tidig banvandring och start ganska omgående. K-J kände sig lugn och tyckte att banan var rätt enkel, och det såg bra ut när de gick - förutom att Ruffa duttade nosen i backen helt kort vid ett tillfälle. Tyvärr skulle det visa sig att K-J missat en skylt, och därför blivit diskad. Vid en 360 graders sväng började K-J gå mot nästa skylt redan efter 270 grader, och då blev en skylt med en "tysk sväng" överhoppad. Domaren tyckte det var synd eftersom det i övrigt hade varit ett "topplopp på 100 poäng", och att det sett så harmoniskt ut med ett bra flyt. Domarens skrivare viskade dock att det hade blivit 98 p efter Ruffas korta nosande i backen. I domarprotokollet står att läsa "Du missade moment nr 5. Annars en mycket snygg runda som du kan se". Missen berodde inte på till-fällig sinnesförvirring under loppet, för K-J hade redan på banvandringen gått på samma sätt. Och domaren kunde berätta att ytterligare 3 stycken, av de 11 som då hunnit starta, hade gjort samma miss - så banan hade blivit svårare än planerat. Visst kändes det tråkigt och snopet till en början, när de varit så duktiga. Men man får ta till sig att K-J blivit bättre i fotarbetet, och att Ruffa fått en bättre attityd på rallylydnadsplanen! :) Vi har ganska enkelt lyckats träna bort en hel del av Ruffas tidigare ointresse för sporten! Tidigare fick hon för dåligt betalt, för lite godis och lek, för att prestera på topp! :) Nu har vi inga fler tävlingar inbokade, men vi får väl ta och leta upp någon!!!? :) En härlig vårdag hade Apollogruppen en träningstävling i Agility. Det kom mycket folk, och stämningen var glad. Dock brukar Apollogruppens träningstävlingar vara lite väl svåra för oss, då de brukar vara ganska svåra klass 2-banor. Men likväl är det kul med en massa agility, och man får bara göra så gott man kan! =) 2012-05-12 (kat rally + tävling) Ruffa har gjort sin officiella debut i rallylydnad. Tillsammans med Karl-Johan gick hon en tävling, i Apollogruppens regi, i nybörjarklassen. Vädret var inte det bästa, och stundom regnade det ganska mycket. Men stämningen var bra. Eftersom Ruffa löper fick hon starta som sista hund, och gick ut som nr 41. Eftersom hon fått sitta i bilen, eller hållit sig långt borta från tävlingsplanen, trodde vi att hon skulle tappa koncentrationen med alla människor och hundar när det väl var hennes tur. Men det gick bra! Karl-Johan gjorde några slarvmissar i fotarbetet, men jag tycker att han ska vara jättenöjd med sin debut i tävlingssammanhang! :) I rallylydnad startar man alltid på 100 poäng och sen dras poäng av för olika fel man eventuellt gör. Ibland missar man t ex att "samla fötterna" som förare, vilket vissa moment kräver, och då dras det 3 poäng. Om man efter rundan har 70 poäng eller fler så får man ett godkänt resultat. Ruffa fick 90 poäng, och det är vi jättenöjda med! Det var en debut som gav mersmak! =) Ruffa fick en liten medalj vid prisceremonin vilken hon bar med stolthet under gårdagen! :) Nyligen besökte vi "Café K9" som ligger på Wollmar Yxkullsgata 3 på södermalm. Det är ett nyöppnat café för hundar och dess ägare. Här möttes vi av hundarna Molly, Ebba och Sara, för att strax därpå bli serverade en god och nyttig lunch. Ruffa fick en leverkaka med mjukost. Hit kan man gå med sin hund för att mätta magen med mat eller bara ta en espresso. Nyttig mat till bra pris i enkel miljö. Vardagar har de öppet till 17, och på helgerna stänger de en timme tidigare. |
BloggenEn blogg där du kan följa hundar av rasen barbet. Kategorier
All
Arkiv
February 2024
|