Idag har det varit rallylydnadstävling i Norsborg. Det var debut för Ruffa i fortsättningsklassen! Man kan ju undra hur man kan lyckas få bråttom till start när man väntat på sin tur i flera timmar! :) Så blev det iaf, och extra stressigt blev det då föregående ekipage plötsligt avbröt sitt lopp. K-J blev tvungen att rusa och lyckades därefter knappt få kontakt med Ruffa vid startlinjen. Hon var då fullt upptagen med att försöka lokalisera matte! Det krävs helt klart lite bättre rutiner! :)

Förutom alla nya moment vi fått lära in adderade Ruffa ett på egen hand. I "3 steg bakåt" började hon frusta ordentligt för att sedan ställa sig på 2 ben! Så har hon aldrig gjort tidigare, varken på träning eller tävling! :) När det sedan dragits av för några nosanden i backen, en för seg snurr och för att Ruffa gått in i en skylt blev det 84 poäng kvar. 

Resultatet är helt ok, och vi är glada för ett godkänt resultat. Vi får se till att få en bättre start, och hoppas på att Ruffa är mer fokuserad, nästa gång - det blir enklare och roligare då! :)

Idag hade vi premiär för sökträning en helgdag, och vi träffades tidigt i morse. Det var skönt att slippa mörkret, vilket även tycks ha gynnat hundarnas sök! De gick ovanligt säkert trots att vi var ute i "storskogen" med en del småkluriga gömmor! :) 

Det kändes som om alla hundarna visade att de faktiskt har förstått vad det är vi sysslar med! :) Ruffa var ivrig och sprang fort, och hon hade även en bra och rak linje ut. Hon använde även näsan för att hitta de gömda figuranterna!

Extra roligt med en gästande figge som inte varit med i skogen tidigare. Det blev även sökpremiär för 2 månader gamla valpen Fanetta! :)

Ruffa har varit på lydnadstävling idag. Tävlandet stod dock kompisen Kinke för. Ruffa satsade på köksavdelningen där hon försökte skaffa sig pluspoäng, vilket man måste säga att hon lyckades med!!! :)

Hon lockade till många skratt, men även till nyfikenhet för rasen. Hon gjorde bra PR för rasen barbet! :)

Med kort varsel bestämde vi oss för en sökträning. Det blir extra roligt när det är tillsammans med någon som tillhör någon annan sökgrupp. Det finns alltid nya saker att lära sig! =)

Ruffas motion har blivit eftersatt sista tiden pga förkylningar, dåligt väder och det tilltagande mörkret. Under de dagliga koppelfria promenaderna blir det inte heller så mycket motion då hon håller samma lunk som flocken!

Men nu har vi tänkt ut, och provat, en smart strategi! Vi går en slinga på 1 km, men jag och K-J går åt varsitt håll. Den som har hunden joggar och lämnar sedan över hunden och joggandet till den andra när man möts! På så sätt har Ruffa fått springa 4 km ett par ggr denna vecka vilket känns bra! :-)

Vi har börjat träna in en hel del nya moment i rallylydnaden, som t ex en hel del kluriga vändningar. Man ska kunna vända sig från varandra i en vändning, emot varandra, eller att båda svänger vänster alternativt höger utan att passera varandra. Vi har även provat på momentet att Ruffa, vid ett fotgående på vänstersidan, ska byta till höger sida bakom ens rygg. Likaså har vi börjat träna på att kunna backa i fotgående, och även tränat på att kunna skicka fram Ruffa till en kon. 

Det finns många moment man kan träna på, och vi är bortskämda med att Ruffa lär sig väldigt fort! =)

Efter ett rallylydnadspass dök Sigge upp, vilken är en glad och pigg labrador. Han bor i samma kvarter som Ruffa, och de stöter på varandra då och då. Det blev en uppskattad stunds lek, med mycket spring, jagande och brottning! =)

Igår kände vi oss förkylda och hade inte mycket ork över. Vi bestämde dock att träffa Kicki och Julia så att Ruffa kunde få lite skoj. 

Kicki satte upp en rallylydnadsbana och vi fick tillfälle att träna på momenten som ingår i fortsättningsklassen. Det blev även några avancerade moment då Julia tävlar i en ännu svårare klass.

Nu fick Ruffa och vi träna på hopphinder, snurrar, helt-om på stället samt svänganden med sitt där föraren måste tänka på sina fötter och hunden måste jobba med bakdelskontroll. Vidare satte vi upp 8:ans frestelse där Ruffa tvingades kryssa sig fram bland koner, godis och leksak. Det sista blev svårast för Ruffa, och hon klarade knappt att avstå från köttbullar och den utlagda bollen. 

Vi hann även med lite högerhandling där Ruffa ska gå på höger sida. Det är moment som kommer i de högre klasserna, men lika bra att lägga in lite träning på det redan nu. Eftersom hundarna är så vana att gå på vänster sida kan det ta sin tid innan de förstår att de även ska gå på höger sida ibland! =)

Det blev en rolig träning och Kicki gav många nyttiga tips. Nu vet vi vad vi har att träna på inför nästa tävling!

Vi har fortsatt vår sök-träning en gång i veckan och det går långsamt framåt. Det krävs tålamod och systematisk träning för att lyckas! :)

Denna vecka var det många som inte kunde komma och därför passade det bra att Åsa, som annars tillhör en annan sökgrupp, gästspelade i vår träningsgrupp. Hon hade precis varit iväg på en veckas sök-läger och brann av iver och entusiasm. Det smittade av sig och vi blev glada över hennes råd och tips.

Jag tror att vi har gått lite för fort fram sedan vi lämnade träningen på ängen, och många hundar springer inte lika säkert ut på figgar som de inte ser i skogen. Vi får börja träna med inte lika fullt synliga figuranter, t ex sittande figgar med dolt ansikte, inte så långt ut och successivt dölja dem mer och mer.

Efter att ha tänkt till och fått råd är planen för Ruffas nästa sök:
- att figgarna ska vara synliga men sitta blickstilla och ihopkrupna med dolt ansikte. Helst ska Ruffa inte ha hunnit se/träffa dem innan skicket. Figgen rör sig inte förrän Ruffa är ända framme. 
- börja med två figgar ca 10 m från stigen (helt stilla och utan att hon ser dem gå dit). Beroende på hur snabbt hon kommer på att figgarna är roligast i världen gör vi 2-6 skick på detta nära håll med fokus på att hon ska springa ända fram till en helt passiv, sittande/ihopkrupen människa med dolt ansikte. 
- om hon uppenbarligen förstår på två skick så flyttar vi ut figgarna till ca 30-40 m, synliga men fortfarande blickstilla och ihopkrupna. Om två skick på detta sätt funkar fint kan vi flytta ut dem på fulldjup för två sista skick. Om hon då blir tveksam igen stannar vi på 30-40 m. alt. backar till 10-20.
- viktigt att figgarna verkligen anstränger sig för att vara så roliga det bara är tekniskt möjligt. Till hjälp både köttbullar och pipbollar, och låta Ruffa visa vilken belöning hon vill ha. 
- göra vindövningar om vi får tid över.

Vi känner oss taggade som aldrig förr, men tyvärr går vi mot en mörk årstid som försvårar sökträning. Vi var bara tre hundar denna gång, men trots det hade mörkret infunnit sig när vi körde den sista...

Man kan göra vindövningar för att kunna öka hundens förståelse för själva sökövningarna, vilket vi gjorde med Ruffa under gårdagens sökträning.

En person (figge) gömmer sig fullständigt varefter man hämtar hunden. Man passerar gömstället med löst koppel, och ser till att man går med figgen i lovart, dvs vinden passerar figgen med riktning mot hunden. När Ruffa lyfte på nosen, eller på annat sätt visade att hon fick korn på den gömda figgen, släppte man kopplet och lät Ruffa gå fram till figgen som då belönar STORT! 

Vilket härligt träningspass vi fick i måndags kväll på Nacka BK. Vi började med rallylydnad och hann gå en fortsättningsbana ett par gånger. Ruffa var ivrig och gick jättebra. 

På planen intill hade de lydnadsjour så vi anslöt till den träningen. Vi tränade fot där vi måste lära in ett mer korrekt gående då Ruffa börjat slarva, eftersom vi inte har fortsatt den träning vi en gång påbörjade. Vi gjorde även en platsliggning och Ruffa låg kvar så lugnt och fint. Vi avslutade lydnadspasset med apportering och tandvisning vilket gick bra, även om Ruffa tuggade något på apportbocken vilket hon inte får och inte heller gjort tidigare.Vi tränar numera lydnaden med mycket belöningar och använder hennes favoritboll mycket. Det gör träningen enkel och rolig!

Vi avslutade på agilityplanen där Anette ställde upp några kombinationer. Ruffa tränades i att bli mer självständig och att hitta hindren själv samtidigt som vi fick träna på vår handling. Vi fick även träna slalom när pinnarna var ställda i en triangel, så att man kunde belöna varierat och motarbeta att hon går ur slalomet för tidigt. Man kunde på så sätt även lätt träna både höger- och vänsterhandlad slalom.

En helt ny träning blev sidoförskjutna hopphinder där vi fick träna på att Ruffa själv skulle gå "ut" för att ta ett hinder och "in" för att ta hindret därpå. Sådan träning känns mycket välkommet då man slipper springa lika mycket själv! :)

Efter nästan 3 timmar på klubben trodde jag att Ruffa skulle somna ovaggad, men hon ville leka en timme efter att vi kommit hem. Jag tolkar det som om hon kunde det mesta av dagens träning, och inte behövde använda huvudet lika mycket som vi trodde! :)

Vilket härligt träningspass! :)

Idag var vi med på ännu en tävlingsträning i agilityns hoppklass. Det var på Nacka Brukshundsklubb. 

Visserligen hade vi bestämt att inte köra hela banor, och absolut inga träningstävlingar. Vi behöver fokusera på kvalitativ momentträning. Det behövs för att vi ska kunna lära oss handling, och inte äventyra Ruffas intresse för sporten. Men vi beslöt oss i sista sekund att trots allt vara med. Vår orutin lyste dock igenom, och redan på banvandringen hade vi svårt att bedöma var Ruffa skulle komma att vara vid de olika hindren. 

Till vår stora glädje sprang Ruffa med glädje och iver. Och hon hade klarat hela banan om vi hade kommit lite längre i vår handlings-träning. Man kan summera det med att Ruffa kan, men inte vi! :)

Ruffa har haft en rolig dag tillsammans med "mattepappa". Efter en promenad gick vi ner till badbryggan för att låta Ruffa vattenapportera. Men när vi kastade i den oranga vattenapporten ställde sig Ruffa kritisk. Hon skällde mest, och ville inte alls bada. Vi hittade hennes egna fynd, en gammal stubbe, och slängde i den - och då tvekade hon inte att simma! När "mattepappa" hittade en än större stubbe var det julafton. Ruffa simmade ivrigt, och lika ivrigt slängdes den åter i igen! Det blev ett härligt motionspass!

Eftersom Ruffa var dyngsur stannade vi till vid ängen så att Ruffa skulle få springa sig torr. Till Ruffas stora glädje fick hon jaga boll, och när vi lämnade var hon i stort sett torr. Jag tror det var minst två som hade riktigt roligt, men utan tvekan var det en toppdag för Ruffa! :)