Ruffa håller sig oftast, precis som sin mamma Elvira, väldigt nära hela tiden. Hon är mycket sällan ur synfältet. Hon kan avvika några meter för att dricka vatten, men hon har hela tiden full koll på flocken, och springer sedan glatt ikapp flocken... ❤️Det gör livet enkelt för såväl henne som för oss, och hon kan njuta av friheten det ger henne.
0 Comments
Det blev många härliga och svalkande bad i den djupa tjärnen. Vi fick alla tillbaka livsanden i värmen :)
En aktiv och social dag som verkligen uppskattades av Ruffa. Hon kan hålla på hur länge som helst, energin tar aldrig slut... Vatten, bad, människor; det kan inte bli för mycket! 🙂
Idag har vi tillbringat dagen på Djurö, med mysig social samvaro, bad i en klar tjärn och promenad runt delar av ön. Kvällen avslutades på "Motorverstan"; en mysig skärgårdsbistro.
När det står bad på schemat, eller annan aktivitet, så håller sig Ruffa i närheten av där saker händer. Om husse hoppar i, så gör Ruffa kanonkulan sekunden efter. 😊🤩
När vi tycker att det blivit nog med bad och simning så slängs inte apporten i längre, men då tar Ruffa den själv och "råkar" tappa den. Med en extra knuff med nosen brukar den hamna i vattnet... 😊
Renovering är trist, tycker Billie. Ruffa tyckte det var så tråkigt att hon valde att hänga med grannar i stället!! :)
En varm dag började i Sillvik, med promenad genom bokskogen ner till bryggorna. Där blev det först lite stadgeträning; hundarna fick sitta och vänta medan husse gick för att gömma något för ett sök. Ruffa är, och har alltid varit, den allra bästa på stadga. Men denna gång klarade även Billie att sitta stilla! :) Därefter blev det ett skönt bad, och vi lämnade med avsvalkade, skitiga och nöjda hundar! 😍
Ruffa och Billie förgyller inte bara vår tillvaro, utan gläder även många andra med sina sociala förmågor. :)
När vi passerade Häggebo stannade vi till vid en gårdsbutik där de bland annat sålde fårskinn från egna får. På gården har de lamm, highland cattle-kor, hästar, dvärghöns, hundar och katter. En fantastisk gård där framför allt flyglarna har fått stå orörda med sina gamla fönster och dörrar.
Vi befinner oss nära de trakter där en anfader, farmors pappa, levde och dog. Vi begav oss ut på smala vägar för att söka efter livstecken vid Hannäs kyrka, men där fanns inte längre Måns Perssons gravsten att finna.
Färden tog oss till Bredviksnäs där farmoderns pappa ska ha levt och livnärt sig som skomakare. Vi stannade vid ett ensligt beläget hus och förhörde oss. Visst hade det bott en skomakare i huset, och de som bodde där nu hade fått höra många historier. Hundarna blev uppskattade gäster, och det blev ett mycket trevligt besök. Vi fick till och med gå en rundvandring i huset! Och på gården fick vi se in i ladan där de hade haft grisar, höns och en ko.
Det blev en mysig promenad i Långserums by, som idag består av cirka äldre 25 byggnader. Byn ligger lite avsides, och kan nog förklara varför de inte fick elektricitet förrän först 1955. Långserum är oskiftad, varför man kan se hur de flesta svenska byar såg ut före år 1827 då skiftesförrättningarna påbörjades för att försöka "rationalisera" och skapa ordning i de många gånger mycket uppsplittrade markägarförhållandena som uppstått pga arv och avstyckningar mellan syskon. Långserum är således ett exempel på hur byar uppstod efter att en enda gård styckats upp allt eftersom, en sk släktby, där de enskilt ägda åkrarna och ängsmarkerna kunde vara små och utspridda.
Längs Bruksgatan i den gamla byn Borkhult ligger arbetarbostäder från 1800-talet. Lapphem kallas det hus som byggdes på slutet av 1800-talet av material som blivit över, och här erbjuds musikkvällar, konstutställningar, kurser, naturupplevelser, logi mm. Ett litet kreativt centrum mitt ute i ingenstans! :) Hundarna, i alla fall Billie, tyckte dock att getterna var det mest intressanta! :)
Vi åkte ner till Djurnäs vid sjön Yxningen i Östergötland för att spendera några dagar med en vän. Mycket ensligt, ca 2 kilometer in i ett naturskyddsområde, kom vi fram till ett fantastiskt örnnäste mitt i skogen. Omedelbar närhet till sjön Yxningen, med badbrygga, fulländade upplevelsen. Yxningen, med en underbar sandbotten, ska vara en av de renaste sjöarna – så rent vatten att man ska kunna dricka det.
Husen var små, men mycket funktionellt inredda. Det fanns ingen framdragen el, men en liten solpanel ombesörjde det allra viktigaste. Vi kunde tända lampor och ladda mobiler. Maten lagades på en gasolspis. Man kunde tända brasa om det blev kallt. Och på utedasset fanns belysning som drevs av ett bilbatteri. Det var en sinnebild av naturromantiken som skildras i boken Walden av Henry David Thoreau. Med andra ord; en perfekt plats om man önskar komma ner i varv och ladda upp det egna batteriet! :) År 1845 byggde sig Thoreau en stuga vid tjärnen Walden nära Concord i Massachusetts. Han levde där nära naturen i över två år och hade under tiden få kontakter med civilisationen. Skildringen av det enkla och oberoende livet i skogarna är ett gott exempel på hans kritik mot det framväxande moderna samhällets avigsidor. Klicka här när du vill redigera. |
BloggenEn blogg där du kan följa hundar av rasen barbet. Kategorier
All
Arkiv
February 2024
|