Det har blivit så varmt i vattnet att det går att bada varje dag. Det är extra roligt eftersom man får sällskap av Ruffa, och numera behöver man inte heller oroa sig för hennes klor. Hon är lätt att dirigera i vattnet, så att man kan simma bredvid varandra. Supermysigt! :)
0 Comments
En mycket varm dag åkte vi och badade med våra grannar Anette och Bosse. Ruffa är väldigt förtjust i dem båda, men idag fick Bosse den mesta uppmärksamheten eftersom han i likhet med Ruffa gillar att bada! :) När Bosse gick i för att bada, och dök under vattnet, pep Ruffa för att sedan simma efter. Till och med i vattnet ville Ruffa visa sin tillgivenhet, och pussade och slickade honom medan de simmade! :) Det blev många skratt och många bad! Ruffa visade sig också kunna njuta av att bara simma runt på egen hand. Hon har tidigare bara simmat när det funnits någon anledning till det, t ex apportera. Men nu gick hon i flera gånger för en liten simtur. Det börjar se avslappnat och så enkelt ut, så hon har helt klart tränat upp simtekniken! :) Såna här dagar är man extra tacksam för att man bestämde sig för att skaffa hund. Livet blir roligare! :) En fantastiskt skön dag då jag påminde mig själv, där jag satt på bryggan i solen efter ett bad, att insupa nuet. Ett okänt par satt i närheten och hennes intatuerade ordspråk kändes rätt: "Make every moment special as if it was your last". Det har blivit om möjligt ännu varmare, och det blev återigen en baddag för hundarna. Man behövde inte ens vara speciellt modig för att ta sig en simtur - det var 22 grader i vattnet. Efter en stund dök det upp ännu en hund, och vi kopplade våra hundar för att låta den apportera ifred. Men den äldre tikens matte bad oss koppla loss våra hundar vilket vi gjorde. Det gick jättebra även om Albin och Ruffa var lite ivriga och absolut inte kunde låta henne få apportera ifred! :) Det har blivit ännu varmare och såväl Albin, Ruffa och Julia som mattar och husse badade för fullt. När man simmar ut får man genast sällskap av Albin och Ruffa, och man får värja sig för deras klor. Det blev även en del "kanonkulor" från bryggan och hundarna visste inte vilket ben de skulle stå på. Vid ett tillfälle blev Ruffa så ivrig att hon hoppade i också! :) Ytterligare en gång kastade hon sig ut från den något höga bryggan! Det är så kul att hon börjar känna sig trygg i vattnet. En av Albins mattar började träna djupdykning med hundarna. Hon började med att ge dem godis under vattenytan - och de "kokade kaffe", dvs blåste ut luft, innan de tog godisen! :) Nu är det sommar! :) Värmen har kommit, och vi begav oss ut med "Albins" för att låta hundarna bada. En av Albins mattar hade påpassligt nog tagit med sig badkläder och vågade sig i vattnet. Dock visade det sig omöjligt att simma med foppatofflorna, men Albin och Ruffa apporterade in varsin till stranden! :) Det var helt underbart att sitta på bryggan och få se hundarna leka och simma ikapp med henne! Till och med Julia simmade tillsammans med sina vattenhundskompisar! :) När Ruffa fick igång en jaga-lek, när både Albin och Julia jagade henne, kunde man se hur otroligt roligt hon hade. Hon älskade att vara "kaninen" som alla jagade, hon som annars får vara den som jagar hela tiden. Hon hoppade över stenar, sprang genom högt gräs, saxade mellan träd och sprang under upplagda båtar. Det var galet roligt! Den roliga uppvärmningen fick henne att ge oss matchen vi alla väntat på - dagen då hon skulle utmana Albin i vattnet för första gången. Han är kung i vattnet, och Ruffa har tidigare nöjt sig med att spela andrafiolen - vilket hon inte gör på torra land. Men nu simmade de ut jämsides mot apporten, en tom liten petflaska. Hon höll nästan jämna steg med Albin, men Albin gick segrande ur striden! :) I vattnet var han inte beredd att vika sig som han gör i kamperna på land! När Ruffa sedan försökte sno apporten från honom så var Albin ovanligt målmedveten och gick för ovanlighetens skull vinnande ur den striden också! :) Det var jättekul att hon vågade ge sig ut i vattnet med Albin vid sin sida. Nu ska Ruffa få simträna ännu mer, och förhoppningsvis bli en vinnare i vattnet också! ;) Midsommardagen var alla trötta, såväl människor som hundar. På dagens första rastning gick Ruffa utanför tomtgränsen för att kissa, men sen vände hon hemåt igen. Efter att ha ätit en härlig lunch hemma hos "Albins", bestående av rester från midsommaraftonen, bestämde vi oss för att ta oss ner till vattnet med hundarna. Såväl Albin, Julia som Ruffa blev som nya efter ett bad. Albin och Ruffa fick olika pinnar att apportera, och då simmade båda. Så länge de hölls med en gemensam apport stod Ruffa vid strandkanten för att vänta in Albin och sno apporten. Han älskar verkligen vatten och kan gå i för att nöjessimma till och med, vilket Ruffa aldrig har gjort. Ruffa var den som hade mest energi för dagen och satte igång vilda kapplöpningslekar på land. Hon är ju yngst och får oftast nöja sig med att jaga, men nu hade hon två hundar efter sig - och hela hon spritte av iver när hon rasade fram i skogsbrynet. Från en av de små öarna dök det upp en liten båt. När de skulle lägga till vid bryggan, för att släppa av en passagerare, stod det tre blöta hundar som välkomstkommitté - vilket var uppskattat och gjorde alla glada! :) Om hundarna var trötta när dagen började så måste de ha varit än tröttare när dagen tog slut! :) Det är härligt att se sin hund trött efter en rolig dag! :) När vi var i krokarna så besökte vi Barnängens koloniträdgårdsförening som ligger i Vitabergsparken. Föreningen bildades redan 1906 och var en av de första i Stockholm, och är numera K-märkt. Många av stugorna är i original sedan starten och uppförda efter typritningar gjorda av arkitekten Ragnar Östberg. Idag finns dock bara kvar 28 lotter kvar av de hundratals kolonilotter som en gång låg här. På eftermiddagen besökte vi Vitabergs-parken, och kunde där bevittna ett midsommarfirande av stora mått. Det var dans och lekar runt midsommar-stången, dansuppvisning, chokladhjul, fiskdamm, tombola och serveringar, Hela friluftsteatern var fullsatt med människor och det var många hund-ar. Ruffa klarade trängseln och allt stoj väldigt bra. Många små barn ville klappa henne, men hon tyckte det var mer spännande med alla hundar hon såg! :) Vi avslutade aftonen med att fira hela natten lång hemma hos "Albins". Förutom Albin var även Julia där, men de höll en ganska låg profil och sov mest under bordet. De hade varit på cykeltur tidigare under dagen och den hade tagit ut sin rätt! :) Ruffa hittade dock en boll som hon ihärdigt försökte få alla gäster intresserade av. Ruffas favoritsysselsättning är utan tvekan att passa boll! :) Ruffa är fortfarande trött efter helgens festligheter. Tillsammans med Wigor har hon såväl promenerat i stan som busat, simmat och sprungit runt på landet. Ruffa och Wigor har inte träffats så mycket, och de har framför allt saknat "kvalitetstid". Men nu har de fått tid att umgås. De gånger de har träffats tidigare har Ruffa verkat tycka att Wigor är för energisk. Hon har skällt och tagit på sig uppgiften att "uppfostra" honom. Så blev det även i fredags när de träffades. Men när de kom ut på landet i lördags, med stora fria ytor att springa på, så hade de riktigt roligt ihop. Wigor fick utlopp för sin energi genom att tokspringa, och Ruffa var inte sen att haka på. De har turats om att initiera till lek och bus. Efter att Ruffa gång på gång vann bollen de lekte med så knuffade hon, med kraft i nosen, iväg bollen mot Wigor. Det kändes som om hon godkänt honom! :) De tycktes hitta varandra och lekte bra ihop - otroligt kul att se! Det blev även en del vattenapportering för Ruffa, och Wigor stod beredd att sno apporten när den väl var bärgad i hamn. Han lyckades dock bara de gånger Ruffa lade den ifrån sig för att skaka av sig vattnet. En apport släpper inte Ruffa frivilligt! :) Wigor har aldrig tagit ett simtag och därför var det extra kul att se honom ta sina första simtag i sin iver att tävla med Ruffa. Han kom dock snabbt på att han inte "kunde" simma och vände inåt land direkt. Hans energi syntes även i simtagen, för det stänkte om såväl svans som tassar! :) Det blev även födelsedagstårta eftersom Wigor fyllde 2 år. Ruffa slukade sin bit i ett nafs medan Wigor åt den i små bitar. Kvällen avslutades med en mysig nattpromenad, med ficklampa i handen, i en fantastisk miljö. Det hade redan börjat ljusna när husets dörrar skulle stängas för natten. Utanför tycktes Ruffa se eller höra något, vilket troligtvis var rådjur. Hennes skall gjorde Wigor nyfiken och han sprang ut. Det blev näst intill omöjligt att få in honom och det tog ett bra tag att lyckas samla in hundarna - när den ena väl kom in så stack den andra ut! :) Ruffa var jättetrött och somnade fort, men Wigor tassade runt och sov utanför den stängda dörren in till Ruffa. Han saknade sin nyvunna kompis! :) Nyligen var vi på Galleri Kontrast, ett fotogalleri som ligger på Hornsgatan nära Slussen i Stockholm. Det var vernissage på en utställning, och mycket folk, men det störde inte Ruffa. Som vanligt lyckades hon på egen hand lokalisera hundintresserade och ett par gånger fick hon klappar och kel bakom ryggen när man inte såg! :) Efter ett tag tröttnade hon och lade sig ner för att vila! Hon tar det för självklart att alla går runt eller över henne - att flytta sig överväger hon inte ens! ;) Av en slump träffade vi på Java "Kajs Vita Björnens Zira", en barbet som bor i Kista. Java skulle besöka Ruffas "hårfrissa" och var därför i våra krokar. Eftersom vi träffade Java som liten valp, när hon var 5 månader, blev det extra roligt att återstifta bekantskapen. Ruffa reagerade som om hon kände igen Java och hennes husse, hon blev jätteglad och ivrig. Javas husse berättade att de redan förra året klippt ner Java helt och ämnade göra så igen eftersom det inte var några utställningar inplanerade. Jag blev nyfiken och undrade hur kort hon skulle bli nerklippt. Javas husse var så snäll att han skickade bilder på en nyklippt Java. Det blev kort, och det kommer garanterat att bli en skön sommar för såväl Java som husse! :) Det är intressant att se bilderna, för det är svårt att föreställa sig en lurvig hund utan sin päls. Från att ha sett ut som en fluffig byracka ser den ut som den smidiga jakthund den är! När de klipps ner är det ovant till en början, som det var när Ruffa klipptes ner helt förra hösten. Men som Javas husse uttryckte det: "-Det växer ut!" :) En inte alltför varm dag beslöt vi oss för att göra en utflykt till Tullinge för att hitta några geo-cacher. Det blev en tuff prome-nad upp på en Skansberget, helt i Ruffas smak. Högst upp på en klippa vid Tullingesjön hittade vi resterna av en gammal fornborg från äldre järnåldern. Vi kunde fortfarande idag se stora delar av grunden till ytter-muren och njuta av utsikten. Det visade sig att cachen var gömd i den del av muren som låg på en klippavsats där det var väldigt brant. Vi var tvungen att ha Ruffa kopplad under tiden vi letade, och så fort vi kopplade loss henne på väg därifrån ville hon springa tillbaka och under-söka området där vi varit. Hon minns ställen hon inte ansett sig ha fått undersöka i timmar och dagar, vilket vi var förberedda på och kunde avstyra. Vi tog därefter en promenad ner till vattenbrynet och kunde där se bäverbo och stora träd de hade fällt. Ruffa gavs chansen att vattenapportera lite, och det tackade hon inte nej till. Vi blev inbjudna till ett stort Garden Party på Djurgården. Extra roligt var det eftersom Ruffa var speciellt medbjuden till denna fantastiska födelsedagsfest! :) På inbjudan stod bl a: "Vi börjar vid 13-tiden med lunchbuffé och fortsätter till sena natten. Smakmässigt kommer dagen att karakteriseras av allt från Afrikanskt till Asado - grillat vidsvin och lamm. Aktiviteter som krocket, boule och dart kommer under dagen att finnas tillgängliga samt härliga vattenaktiviteter, bl a chansen att gå på vatten och åka med Rivan. Kvällen fortsätter med musik, teater, musikaliska arrangemang mm och mynnar ut i dans." Vi kom lagom till middagen och kunde njuta av helgrillat vildsvin med goda tillbehör. Ruffa, som fick provsmaka, tyckte det var delikat! :) Det var mycket folk som rörde sig i parken och jag undrade hur väl Ruffa skulle uppföra sig. Men hon skötte sig jättefint. När en kanon sköts av för att salutera, i samband med ett tal, hoppade jag själv till - men Ruffa tycktes inte bry sig nämnvärt. Det var även en Jack Russel inbjuden och han morrade så fort han fick syn på Ruffa eftersom han inte gillade svarta hundar. Ruffa skötte sig dock enligt skolboken; visade sidan till och vände bort huvudet. Inomhus träffade hon på en Cocker Spaniel-tik, Chilli, som var döv och väldigt undergiven andra hundar. Till värdinnans förvåning sökte Chilli upp Ruffa på eget initiativ, och tycktes inte alls vara rädd som hon brukar vara. Många gäster blev nyfikna på Ruffa, och ville både klappa och höra mer om rasen. När tårtbordet dukades upp fick en mycket vackert uppklädd kvinna ansvara för Ruffa medan hennes flock försedde sig från tårtbuffén. Kvinnan hade uppmanat Ruffa att ligga och hon hade fogat sig. Helt otroligt skönt att höra! :) Den stora vackra villan är sagolik och tjänstgör som privat boende. Huset är ritat av Ferdinand Boberg runt förra sekelskiftet, och har huserat såväl en prins som Marcus Wallenberg. Det ska visst vara ritat med tanke på att man ska få fantastiska vattenvyer, bl a över Fjäderholmarna. Till huset hör även en rustik park. De senaste månaderna har Ruffas intresse för fåglar växt sig allt starkare. Hon tokspringer mot dem, men hinner ju aldrig fram innan de har flytt sin kos. Jag vet inte riktigt hur man ska agera. Jag kan inte låta bli att le, för hon ser så glad ut när hon far fram i högsta fart. Men kanske borde man på något sätt visa att det inte är ok!? Men det är svårt att vara "politiskt korrekt", och stävja fågeljakten, då jag inte tror att att hon skulle skada en fågel även om hon fick möjlighet. Men säker kan man ju aldrig vara... Det ultimata är ju att stävja jaktlusten helt och hållet, och således vara lika konsekvent som man är i skogen när man ser t ex rådjur. I skogen visar hon inga tendenser att vilja följa efter vilt. Vid apportering har Ruffa lärt sig att kunna invänta kommando för att simma ut och hämta apporten. Hon är så ivrig och vill så gärna springa direkt, men hon är jätteduktig - och sitter så snällt och inväntar signalen. När hon får signalen rusar hon mycket ivrigt till vattnet för att slänga sig i! =) Under dagen igår kom det ett sms, från Julias Kicki, som påminde om en tävling i rallylydnad senare på kvällen. Det fanns flera faktorer som talade för ett deltagande: Det var ett underbart väder. Tävlingen gick av stapeln på vår "hemmaplan", dvs Kennelklubben i Sätra, och Katarina - som är officiell domare - skulle dömma. Eftersom Ruffa visat storform vid ett par träningar i vår, och imponerat på många, var det mest den egna prestationen man oroade sig för - vilket räckte gott och väl! :) Kicki hade dock betonat att det var en "skojtävling" vilket lät som en bra nivå att börja tävla på! :) Det var kul att se hur en tävling går till. Det började med anmälan hos ett sekretariat, och betalning av en symbolisk summa om 20 kr. Ruffa fick startnummer 10. Det visade sig bli en stor tävling då det blev hela 25 tävlande ekipage. En del hade precis gått nybörjarkurs medan andra var mer rutinerade och redan ute i tävlingssvängen. Något som är bra att veta är att ingen, vare sig hund eller människa, får gå innanför den markerade banan innan själva tävlingen börjar. När det är tävlingsdags börjar det med att man går hela banan tillsammans med domaren som visar hur de korrekta momenten ska se ut. Sen har man 10 minuter på sig att Brevinkastet öppnades och en flickröst ropade "post", och sedan hördes fniss och många barnfötter som sprang nerför trappan. Innanför dörren låg ett brev adresserat till Ruffa: "Det var roligt när vi fick klappa Ruffa. Tack!!! för vi fick ge den godis. Och tilltjejen är inte lengre rädd för stora hundar. Tack för allt och om ni vill att vi ska gå ut med fuffa ring järna för det skulle vara jätteROLIGT. Tack!!! Indra 10 år, Pua 7 år och Olivia 9 år" Brevet var skrivet av tre små flickor som fått klappa på Ruffa och fått se henne göra diverse trix! :) |
BloggenEn blogg där du kan följa hundar av rasen barbet. Kategorier
All
Arkiv
February 2024
|