Efter agilitytävlingarna på brukshundsklubben for vi in till hamnen i Nynäshamn. Där var det fullt med folk för vi hade prickat in den årliga skärgårdsdagen med marknad och mycket folk. Efter att ha strosat runt, ätit glass och Ruffa fått hälsa på nyfikna människor for vi vidare. Vi for längs Strandvägen som är en vacker väg längs kusten. Vi stannade till och gick längs den stenförsedda stranden. Ruffa fick vattenapportera, och hon trivdes! =) Idag blev det en lång dag med agilitytävlingar, klass 2, i Nynäshamn. Det var dubbla klasser, så det var två agilitylopp och två hopplopp, och vi undrade hur Ruffa skulle hålla med så många lopp en varm sommardag. Det är ju egentligen inte själva loppen som är jobbiga, utan det innebär även mycket väntan emellan loppen i en rätt ”stökig” miljö. Ruffa började bra i det första hopploppet, men efter ett par hinder avbröt hon loppet för att undersöka en stol som stod precis utanför banan, och hon stannade även på ett annat ställe och vädrade ingående och noga vid gränsen till en äng där det visst förekommer mycket vildsvin. Bitvis arbetade hon dock på mycket bra i det här loppet, men det slutade med en disk. I det första agilityloppet var Ruffa med på noterna, men en handlingsmiss fick Ruffa att springa förbi långhoppet och hon rev ett hopphinder i en tvär sväng. Omtaget av långhoppet tog dock tid, och resulterade i en massa tidsfel. Ruffa fick 10 hinderfel och 15 tidsfel. Hon slutade på plats 20 av 31. I det andra hopploppet gick Ruffa felfritt på hinder, men hon var seg och mycket långsam – så det blev hela 15 sekunders tidsfel. Hon slutade på plats 18 av 37. Inför dagens sista lopp, det andra agilityloppet, använde K-J sig av en annan uppvärmningstaktik. I stället för att leka och hetsa henne med bollek blev det mys och busigt kel. Detta var visst något som passade Ruffa, för det blev hennes bästa lopp. Hon fick dock 5 fel pga fel salomingång vilket i sin tur gav ung 5 sekunders tidsfel vid omtaget. Om ingången i slalom funkat så hade hon nollat utan tidsfel – vilket är en rolig tanke! =) Nu slutade hon på plats 9 av 30. Det har ju inte gått så bra för handlern i de lopp som körts sista veckan, så det behövdes lite träning för att nöta baskunskaper. Några korta kombinationer, med typiska moment i klass 2-banor, satt efter lite träning. Ruffa är så signalkänslig, och gör vad man ber henne om – men ofta ber man om saker med sitt kroppsspråk som man inte är medveten om! ;) Vi tränade ”runt” med olika mottagningar, men även att skicka Ruffa framåt och att hon fick jobba mer självständigt. Det har vi inte tränat på tidigare, men Ruffa lär sig fort - så nu är det bara upp till oss att träna vidare! =) I morgon är det dock skrapt läge med agilitytävlingar i Nynäshamn. Målsättningen är att handlingen ska fungera, och det vore himla roligt om Ruffa skulle kunna klara referenstiden! =) Men vi är verkligen i klass 2 för att se och lära, och det lär dröja lite innan vi kan hoppas på några större framgångar! ;) Idag fick vi en rapport från Aska som varit ute med husse på fågeljakt. Husse lyckades skjuta två gräsänder, och duktiga Aska apporterade båda två. Husse var nöjd, och det var nog Aska också. Måste vara spännande för henne att få apportera i skarpt läge. Hon kan numera titulera sig gräsandsapportör! :D 2015-08-25 Ikväll var det öppen agilityträning på Södra Stockholms Brukshundsklubb. En klurig, men rolig, bana hade satts upp. Ruffa var verkligen taggad första loppet, och var svårare än normalt att handla - hon körde rakt på i full fart! :) Ett angenämt problem... =) Dagens övningar påminner om att det behövs en hel del träning på svårigheterna som dyker upp i klass 2. Det är klurigt att handla när det är många tvära svängar och hopp från motsatt sida. Men det var nyttigt att träna på en sådan "kompakt" bana, och man inser att man måste träna mycket mer...! =) Ikväll åkte vi till Nacka för att vara med i klubbmästarskapet i agility. När vi parkerade bilen såg vi till vår stora glädje att Ruffas valp Noukie var där, för att tillsammans med lillmatte vara med på hundungdomsklubbens aktiviteter. Noukie kände igen oss tvåbenta, och blev lika glad som oss över att ses! =) Hon fyller snart 2 år, och är fortfarande väldigt charmig! Agilitytävlingen gav inget att rapportera om, för det blev två diskvalifikationer på de rätt svåra banorna. Vi hade dock supermysigt med Noukie där vi satt. Ruffa tyckte dock att Noukie fick för mycket uppmärksamhet, och protesterade som hon inte gör med andra hundar. Så en igenkänning fanns även där helt klart! =) De sista dagarna har vattnet blivit lite grumligare, och vi har oroats för att algblomningen nått Stockholms innerskärgård. Det har dock inte sett ut som blåalger, så vi har badat trots det - om än mer sparsamt. Men nu har vattnet blivit än mer grumligt, så vi har avstått från bad helt och hållet. Ruffa tycker detta är ett tråkigt beslut, och springer talande omkring med sin vattenapport i munnen.... Livet blir inte lika roligt utan bad! =/ Vi har kunnat spendera mycket tid på landet i sommar, och det har blivit mycket badande eftersom vädret varit så fint. Ruffa letar själv upp vattenapporten, som oftast ligger slängd nånstans på tomten, för att tala om att det är dags! :D Hon har blivit riktigt duktig på att simma, så hon kan ligga i länge numera. Stockholms Södra Brukshundsklubb hade klubbmästarskap i agility i går kväll. Vi åkte direkt från landet, och hade inte så stora förhoppningar då Ruffa varit vaken och aktiv sedan klockan 9 på morgonen. Skulle Ruffa verkligen ha energi nog? Hon öppnade första loppet långsamt, och hon gick i lustempo på balansen. Men sedan vaknade hon till! Det blev även några handlingsmissar av K-J, som sänkte farten - men på det stora hela höll Ruffa högre fart än vi trott! Väldigt roligt att se! =) Det har varit väldigt mycket vattenapportering i år, vilket har varit såväl mentalt som fysiskt välgörande för Ruffa. Flera gånger om dagen ligger hon i vattnet. Men nu har Ruffa börjat lukta urk i skägget. Det är en obeskrivlig odör, men numera vet vi vad det beror på – av mycket badande kan hon få svamp. Vi har ett specialschampo hemma (Malaseb) som en veterinär har skrivit ut, som vi har använt vid enstaka tillfällen. Idag har vi schamponerat utsatta ställen (där det luktar), och låtit medlet sitta i 10 minuter innan det tvättas ur. Tidigare har det räckt med en schamponering på utsatt ställe för att problemet ska upphöra, så vi hoppas på att Ruffa ska dofta som en nyponros i morgon! =) Idag var det agilitytävling på Märsta-Sigtuna BK. Där har Ruffa rönt framgångar tidigare i år, men nu är det lite klurigare i klass 2 och framför allt kortare referenstider. Det var roligt att se henne taggad inför agilityloppet, och det gick med Ruffa-mått bra. Hon höll ok tempo, och såg ut att tycka det var kul. Hon är väldigt stabil när hon får rätt handling på plan, och gick felfritt på hinder – men med ett litet tidsfel på dryga sekunden. Vi var dock nöjda med loppet där Ruffa slutade på en 5:e plats. I väntan på hopploppet fick Ruffa ligga i en bur för att inte slösa med energin. Men hon kändes inte alls lika taggad i detta lopp. Det var en del böjda tunnlar som hon tycker är lagom kul, och där sjönk farten markant. Hon gick återigen felfritt på hinder, men med ett tidsfel på ca 7 sekunder, och slutade på plats 6. Det känns som om vi fastnat i ett läge vi inte rår på själva. Ruffa har kapacitet för mycket bättre tider, men vi vet inte vad vi kan göra åt saken. K-J måste röra på fötterna och börja öka farten när det går, och vi måste säkert anpassa träningen än mer... Vi behöver nog extern hjälp! =) Men det var roligt att se K-J handla, och att se Ruffa som ett tåg på räls... det såg väldigt lätt ut! ;) Det här gav energi och lust till mer träning...! =)
På landet är Ruffa igång från att det vi vaknar tills allt börjat lugna ner sig efter kvällsmiddan. Så länge vi är aktiva så är hon det också. Hon har även blivit mycket mer självständig, och följer en inte i hasorna lika mycket. Håller vi på inomhus, så kan hon hålla till i trädgården på egen hand – vilket känns helt nytt. Vi måste aktivt vila, för att även Ruffa ska komma till ro! =) Uppfarten till tomten ligger inte många meter från en allmän badplats, och Ruffa har respekterat den ”osynliga” gränsen. Hon har aldrig lämnat tomten på egen hand, vilket gjort att hon alltid har kunnat vara lös. Häromdagen var vi inomhus och stökade. Ruffa var osynlig, och kom inte ens på inkallning... vi hann bli oroliga. Efter en stund såg vi henne mitt bland badgästerna på den lilla sandstranden, dit hon rymt! Som tur var hade hon inte skrämt någon, utan i stället lyckats charma alla därnere... =) Vi har precis insett att det är en agilitytävling inbokad i helgen, och det kändes sisådär med tanke på att vi inte tränat någon agility i sommar. Vi kom på att det var en öppen agilityträning på en av klubbarna ikväll, och for dit. Det var en klass 2 bana som satts upp, vilket passade perfekt. Första loppet gick sådär, men andra gången taggade K-J till och handlade jättebra - och Ruffa hängde på. När K-J springer på, har ett tydligt kroppsspråk och ger tydliga verbala kommandon i god tid så ser man stor skillnad. Ruffa fick upp farten, och hade snäva svängar. Det såg riktigt bra ut! =) Vi har haft semester, och tillbringat vår tid ute på Älgö. Det har varit skönt att ha nära till vatten, få jobba med kroppen i trädgården, kunna promenera runt i vacker skärgårds-miljö och att kunna ha dörren öppen så att Ruffa kan gå och komma som hon vill. Ruffa håller sig dock nära hela tiden, så man behöver inte bekymra sig. =) Vid ett tillfälle dök 3 ivriga och över-förtjusta hanhundar upp, men Ruffa la benen på ryggen och sprang hem! =) I veckan har vi fått till två härliga lydnadspass med Kerstin. Vi har koncentrerat oss på fartmomenten i klass 2, men även börjat nosa på anda moment. För att få Ruffa pigg i värmen har hon fått bada innan, och hon blir då betydligt mer taggad på träning. Vi försöker få till träning på ”rutan” när vi har träningsmöjlighet. Även om det inte tränats så många gånger verkar Ruffa förstå att det serveras godsaker i den markerade rutan, och har bra fart dit. Hon tycks förstå att hon därefter ska stanna kvar i rutan. Kerstin är en duktig coach, och vi lyssnar och litar på hennes råd! =) Kerstin har även klurat på hur vi kan öka Ruffas fart vid inkallningen, och synligt godis verkar funka bäst. Apporteringsmoment tycker Ruffa är roligt, och det är ”bara” farten vid ingången som saknas. I hoppet i klass 2, där Ruffa ska sätta sig på andra sidan hindret, sätter sig Ruffa väldigt nära hindret. Jag har börjat placera en target-matta en bit längre bort, och då går det riktigt bra. Att apportera över hopphindret går däremot väldigt bra, men det dröjer till klass 3 innan det momentet är aktuellt. Vi fick även till bra störningsträning när Kerstin och jag körde linförigheten intill varandra. Våra hundar hade svårt att gå fot med full koncentration när det hände annat precis intill! Men när de lyckades blev de belönade! =) Jag provade även att skicka Ruffa till ”konen” (vilket dyker upp som moment i svårare lydnadsklasser) och det går bra, även om man kan bygga vidare på farten. Jag har även börjat nosa på fjärrdirigeringen vid apporteringen i högre klasser – och tror inte att det kommer att bli något större problem! =) Det är verkligen roligt att ha nya moment att träna på! =) |
BloggenEn blogg där du kan följa hundar av rasen barbet. Kategorier
All
Arkiv
February 2024
|