I Påskallavik finns Källströmsgården: en skulpturgård med verk av Arvid Källström (1893-1967). Arvid, som är Håkan Juholts morfar, bodde och arbetade här i ca 30 år, efter att ha studerat och ställt ut i bl a Paris. På gården finns många statyer som visar på stor experimentlusta i många olika material. K-J var här som 4-åring, men tyckte då att statyerna var så läskiga att han började gråta. :) Men det ska finnas många underbart vackra naturalistiska offentliga konstverk ute i landet, vilka också hade varit roligt att se.
0 Comments
Ett stopp i Påskallavik där vi kunde promenera runt bland båtarna i hamnen.
Trakten kring Påskallavik bär på traditioner sedan stenhuggarepoken och segelskutornas dagar, och Påskallavik anlades som marknadsplats. Här fanns en betydande handelsindustri och skeppsvarv, och i hamnområdet bodde många fiskare, sjömän och skeppare. Vi var rätt trötta efter en lång dag och hade inget boende för natten, men via airbnb (första gången för oss) hittade vi en privat uthyrare på landet i lilla Ålem norr om Kalmar. Det var Robert, som hade en "lillstuga" över, och som hyrde ut för 360 kr natten. Allt var så fräscht, och dög mer än väl för en övernattning. Vi vaknade i en idyll, och under morgonrastningen njöt vi av den lantliga miljön när vi passerade grannens hästgård.
Sista stoppet på vägen hem gjordes i Söderköping. En favorit i repris; glass vid Rådhustorget. Och inte vilken glass som helst, så klart Sörplingespecial! (honung och nougat)
Dessutom 1/3 av frukten i trädgården, vinterfoder till en ko och två får med lamm, det vill säga: 2 lass råghalm, 2 lass hö och 1 lass havrehalm. Fyra famnar tallved, tre famnar al- och björkved skulle huggas och bäras in i undantagsstugan till föräldrarna. Sonen skulle även gödsla, så och skörda ett stycke mark för dem samt skjutsa dem till kvarnen eller kyrkan när de så begärde.
Idag gjorde vi en rolig utflykt. I ett stenigt vackert landskap ligger lilla Stensjö by (Döderhult socken) . Där är boningshus och ladugårdar fortfarande samlade som brukligt var innan laga skifte genomfördes på 1800-talet. Idag är det ett kulturreservat, där en bonde bor och driver ett aktivt lant- och skogsbruk. Man odlar äldre sorter av spannmål, frukter och bär. Och i byn möter man utrotningshotade lantraser såsom rödkullakor, ryafår samt grisar och höns. De sistnämnda hade Billie gärna velat jaga... 😊 Flera scener i Astrid Lindgrens filmer om Barnen i Bullerbyn och Emil i Lönneberga spelades in i denna idyll. 🙂
År 1883 bodde här sammanlagt 176 personer, men 1951 lades det sista jordbruket ner. Man önskar nu bruka, levandegöra och för framtiden bevara ett värdefullt kulturpräglat landskap i en småländsk skogsby, och lyfta fram berättelser om de människor som har bott och verkat i byn vid tiden kring sekelskiftet 1900. Det finns ett 30-tal kulturhistoriska byggnader, och i en gammal lada finns ett fint litet museum. Idag tog vi avsked av norra Öland för att köra ner till Borgholm, där det blev en promenad. Vid lunchtid hamnade vi på Gamla Televerket där vi åt en mycket god lunch. Till kaffet serverades till vår förvåning även smulpaj med bär och vaniljsås. 😋
Ingen av oss hade besökt Kalmar slott tidigare, som anses vara Nordens bäst bevarade renässansslott. Det var intressant och kul att gå omkring i en miljö som sträcker sig ända tillbaka till 1100-talet. Man kunde verkligen känna historiens vingslag.... 😊
Under lång tid var Kalmar Slott en betydelsefull försvarsanläggning på grund av att gränsen mot dåvarande Danmark låg bara några mil söder om Kalmar. Därefter har flera kungar regerat på slottet och redan under 1500-talet fick slottet sitt nuvarande utseende. Vasakungarna Gustav I, Erik XIV och Johan III, speciellt sönerna, förvandlade då den medeltida borgen till ett renässanspalats efter kontinental förebild. Konstnärer och hantverkare från Europa kom att ge slottet en för tiden modern arkitektur och utsmyckning. Efter freden i Roskilde 1658 behövdes inte försvarsborgen längre, och de kungliga besöken blev alltmer sällsynta - de ståtliga salarna fick nya användningsområden som t.ex. fängelse och kronobränneri.
Innan vi lämnade Öland gjorde vi ett besök på Lammbutiken i Äpplerum, där de bland annat hade underbart mjuka lockiga fällar från deras får och lamm. Vi kunde inte hålla oss, utan köpte två härliga stora fårskinn. Ägarinnan visste, tack vare att skinnen är märkta, att det var en stor bagge som lyckligt gått och betat vid Ottenby. Billie lär bli nöjd också, för hon gillar att ligga på fårskinnsfällen vi har i soffan... :)
På kustvägen passerar man Bruddestad fiskeläge. Här har fiske bedrivits sedan urminnes tider. Var gård i närliggande byar hade sin bod, där man förvarade sina fiskeredskap. Man övernattade även här då vädret och vind var nyckfulla, och man behövde vara redo om garnen kunde behöva räddas ur havet. Varje bod hade även en steninhägnad, sk garnhage. Detta för att hålla betesdjuren ute med tanke på utrustning och bodarnas halmtak . En mkt speciell plats...
Vi åkte igenom Gillberga, en mycket liten by, som har en mycket speciell prägel. Med ett stenbrott i närheten var det mesta byggt av sten! :)
Igår hade vi 21 grader o sol. Idag är det mulet och några grader kallare... Trots vädret blev det en härlig utflykt till Långe Erik, fyren på Ölands norra udde, som byggdes först år 1845. Då var detta en ö, så man byggde även bostäder åt fyrmästaren, fyrvaktaren och fyrbiträde som bodde där året runt med sina familjer. Det behövdes även bagarstuga, uthus, tvättstuga och skolsal samt bostad åt lärarinnan. Och kossan, grisen, hönsen och ankorna bodde i små ladugårdar. Det blev en hel liten by! Landförbindelse fick man först 1965...
Upptäckte att vi missat en del av "kustvägen", så det blev en tur mellan hav och betande kossor. Vackert!
För mer än 1500 år sedan låg en järnåldersby i södra Gredas sjömarker. Här kan man se resterna av de gårdar som låg här, troligen 6 till antalet. På åsen ligger idag 13 utspridda husgrunder och låga murar av sten. Här, nära havet, levde järnålderns öländska familjer med sina kreatur. Vi kom hit genom att vandra genom vacker betesmark, och Billie klättrade villigt och glatt över 3 stättor på vägen.. Det var även en hel del kor ute på bete, och Billie tittade nyfiket. 😊
Billie är för det mesta, typ alltid, pigg och alert utomhus! :)
Att ha långlina på, som t ex nu när hon löper, fungerar jättebra. Ett besök i naturreservatet "Trollskogen" på Ölands nordvästligaste udde, vilket gav en varierad vandring. Vi var nyfikna på att se vad som hänt vraket "Swiks" som vi såg för en himla massa år sedan. Det har dock försvunnit en hel del, och skeppet är inte alls så intakt som när vi såg det förra gången.
Swiks var en tremastad skonare som förliste utanför kusten den 21 december 1926 i en hård snöstorm. Besättningen, om 7 stycken, lyckades alla rädda sig, men skeppet lämnades åt sitt öde till havs. Men i en storm kastades det upp på stranden där det blivit kvar. I Byarum stannade vi till för att promenera runt bland raukarna. Spännande tyckte Billie, som gillar höjder! :)
Vi vaknade upp i Hälluddens stugby, strax norr om Byxelkrok, där vi hittat prisvärd övernattning nära naturen. Det fanns många stugor lediga, och vi fick flera nycklar så att vi själva kunde välja i vilken vi ville bo, och vi valde stuga nr 33 som kändes fräsch och trivsam. Vi fick erbjudande om att hyra fler nätter till ett mycket förmånligt pris, så vi bestämde oss för att stanna några dagar. Det finns mycket vi vill hinna se här på norra Öland! 😊
Det finns även en huskatt som nyfiket vandrar runt. På kvällspromenaden med Billie följde den med oss, vilket Billie tyckte var väldigt spännande! Så nu kommer hon att koppla på "jaktmode" och leta efter katten så fort hon är utomhus! Omgivningarna är fantastiska. Invid stugan finns en liten skogsstig som leder ner till en klapperstensstrand. Och det är inte långt till Ölands nordligaste punkt. |
BloggenEn blogg där du kan följa hundar av rasen barbet. Kategorier
All
Arkiv
February 2024
|