Våren är verkligen här, och med den dyker en massa intressanta lukter och spår upp. Ruffa skulle få träffa sina hundkompisar Albin och Julia, och de skulle få leka och springa av sig på en stor äng. När Ruffa kom så möttes hon av de båda hundarna som kom springandes. Men ganska snart fick Julia upp ett spår och grävde upp sork-bon så att små vilsna sorkar började ta till flykten över ängen. Albin satte igång jakten och fångade lätt en sork som han sprang runt med, bärandes i munnen. Att försöka fånga honom var omöjligt, för han sprang bara iväg - ingen fick komma åt hans byte. Just då hade han ett lågt pris på Blocket för hans matte var inte glad! :) Ruffa som varit sysselsatt med att hälsa på de tvåbenta missade helt den spännande viltjakten...
0 Comments
Våren kom fort! Vid en promenad vid en liten vik tänkte jag att det var tur att det var öppet vatten intill strandlinjen i det fall Ruffa skulle försöka springa ut. Hon har aldrig sprungit ut på isen på eget initiativ, men man kan ju aldrig vara säker. Tanken hann knappt lämna innan Ruffa helt plötsligt springer ut på isen i full fart för att jaga en fågel! Jag väntade mig att få se henne gå igenom vilken sekund som helst, utan att kunna göra någonting. Jag förstod inte ens att isen bar henne. Hon sprang relativt långt innan hon till slut hörsammade inkallningen och vände in mot land igen. Det är helt obegripligt vilken tur hon hade - eller så kan Ruffa, liksom Jesus kunde, gå på vatten! Trots denna talang blir det koppel i närheten av vatten framöver... Hon tror helt klart att allt vitt är hårt och bärande, för hon sprang i full fart genom diken med snösörja där det inte bar och hon blev väldigt förvånad över det oväntade badet... Ruffa mötte några okända hundar på den tidiga kvällspromenaden. Det var en större blandras-kille som hela tiden hittade pinnar som Ruffa blev nyfiken på, men hon vågade inte utmana i någon "pinn-lek". När hon senare hämtade en pinne som han tröttnat på sade han genast till varpå Ruffa släppte pinnen - det har nog aldrig hänt tidigare... Det var även med en whippet och det blev några häftiga jaga-lekar. Den stora hunden tröttnade fort men Ruffa försökte verkligen komma ifatt, men hon fick problem i alla snabba vändningar.. Men det var otroligt roligt att beskåda - vilken fart de kan få upp! :) Idag var det precis 1 år sedan Luddelumps Filura, aka Ruffa, föddes uppe i Boden. Det har varit ett mycket spännande och roligt år tillsammans med henne! Som förstagångshundägare vet man inte riktigt vad man har att vänta sig, även om man läser på och förbereder sig. Om den franska vattenhunden, barbet, kan man läsa att den kan vara intensiv som ung och behöva lugn och konsekvens, samt vänlig men bestämd tillrättavisning. Ruffa var dessutom den mest aktiva i kullen, den som såg ut att verkligen ha en egen vilja! Så det fanns stunder, innan hon kom, som man undrade vad man givit sig in på. De farhågorna visade sig vara helt ogrundade. Hon har varit nyfiken och social så fort något händer i hennes närhet, men för övrigt har hon varit cool. Hon håller sig alltid i närheten, oavsett om hon är vaken eller sover - och hon visar ofta sin tillgivenhet. I sin okunskap trodde man att den första tiden skulle innebära kisspölar och små bajshögar överallt, men det begränsade sig i stort sett till några kissolyckor i hallen. Men många Ruffa har hittat en egen praktikplats på hundaffären "Pets in Town" som innehas av Linda och Kristian. Hennes första besök i affären var som ivrig valp på 9 veckor. Hon är lika ivrig idag, och tycker verkligen om dessa besök. Till en början nöjde hon sig med att vara en aktiv kund som alltid smet före i kön och ställde sig med tassarna på disken. Allt eftersom hennes relation med Linda, som har affären, har fördjupats så står hon numera gärna bakom disken! :) Linda har en jättebra relation med Ruffa, och när Ruffa inte alls ville förstå apportbockträningen var det Linda som löste det. Ruffa ville inte alls ta apportbocken i munnen utan nöjde sig med att lägga nosen på den. Efter att Linda tränat lite i butiken fick Ruffa en mjuk "rep-apport" samt en rund apportbock med sig hem, för att kunna träna vidare! :) Det underlättade träningen avsevärt och Ruffa har gjort stora framsteg på kort tid, och framför allt tycker Ruffa det är väldigt rolig träning! :) Ruffa blev helt till sig när hon närmade sig veterinärmottagningen - hon kände helt klart igen sig trots att hon inte varit där sedan hon var liten valp. Det är helt otroligt vilket minne hundar kan ha. Och egentligen märkligt att hon blev så glad eftersom hennes senaste besök nog var lite plågsamt med en provtagning i samband med hennes urinvägsinfektion. När vi kom in i undersökningsrummet så tog hon sats för att själv komma upp på det höga undersökningsbordet - hon som aldrig gjort ansats för att komma upp på bord eller annat hemma. Efter att ha fått vaccineringssprutan mot kennelhosta, valpsjuka och parvo så togs det även 4 ml blod för att skickas till Finland där de gör genetiska studier av hundar. De forskar efter epilepsi-genen som de ännu inte funnit hos Barbet, men väl hos Lagotto, om jag har förstått det rätt. Efter blodprovet fick Ruffa ett litet bandage som hon till min häpnad lät sitta kvar. Hon försökte inte en enda gång få bort det... Betr ögat så ansågs den påbörjade kuren vara rätt; att inför natten ge henne Noviform samt skölja med ögonbad. Hon har blivit bra i vänster öga nu, men har börjat få gegga i höger öga i stället! Men nu vet man vad man ska göra i alla fall... Eftersom Ruffa och Albin träffades när Ruffa var en pluttevalp, och Albin inte så mycket äldre, har de i stort sett känt varandra hela sina liv. När Ruffa var mindre lät Albin henne vinna alla lekar, och han lät henne äta av sin mat, sno hans ben etc. Ruffa använde Albin som sin studsmatta och hoppade på honom, medan han bara tog det lugnt och låg stilla. Nu har Ruffa växt till sig och det blir en mer jämbördig lek - båda kan ge allt och samtidigt ha kul! :) Ruffa har varit kletig i sitt vänsteröga ett tag. Varje morgon har man fått göra rent det. Igår tyckte jag dock det var lite gulare klet och insåg att något nog måste göras eftersom det inte tycks gå över av sig självt. Ruffa har en tid inbokad hos veterinären i nästa vecka för vaccinering och då kan de ju samtidigt titta på ögat. Jag ville dock inte vänta tills dess utan har googlat och frågat ut mer hundvana människor samt personal på apoteket. Igår inköptes Noviform, ögonsalva, och ögonvatten på apoteket. Det ska vara det bästa man kan göra själv, om man inte vill badda med kamomill-te som jag såg att många hade bra erfarenhet från. Att promenera med hunden för en ofta till miljöer man inte hade hittat till annars. I förra veckan blev det en promenad ut på isen vid Vinterviken. Precis utanför ligger en liten ö som heter Lindholmen. Där finns ett gömt litet paradis med välbevarade kulturbyggnader från 1800-talet. Tiden har stått stilla och allt ser ut som det alltid gjort, och representerar den tidiga sommarbebyggelsen i Stockholm. Där finns 4 villor; Strandvillan, Östra villan, Kastellet och Urmakarvillan. Varje sommarvilla med klass under 1800-talets slut hade sitt eget privata lilla badhus, och på ön finns ett badhus med så kallad badsump i vilken man kunde bada ostört. Husen saknar vatten och avlopp, och drivs av en förening hos vilken man kan boka husen för olika aktiviteter. Enda sättet att ta sig dit är med båt. Ön har egen ångbåtsbrygga och kan nås med Drottningsholmsbåten från Stadshuskajen. Om man kommer vattenvägen från Stockholm så möts man av "Utsiktspaviljongen" Varm korv som förvarats i termos blev en mysig fikastund på isen i solen. Av utflykten var nog detta höjdpunkten för iaf Ruffa! :) Det blev ett besök på 4H-gården på dagens promenad. Äntligen hade deras fjällko Sally återvänt från sommarbetet så att Ruffa fick se en ko för första gången! :) Hon försökte spela nonchalant och vände sidan till, noga med att inte titta på kon. Kon däremot blev öppet jättenyfiken! :) Fåren bryr hon sig knappt om eftersom hon har fått nosa på dem flera gånger som valp. Som liten valp var Ruffa rädd för hästar, men vid senaste besöket på gården gavs hon en chans att nosa på en mindre ponny, och det tycks ha förändrat hennes inställning. När hon senare gick lös i omgivningarna dök det upp två hästar på stigen och Ruffa blev pigg, glad och nyfiken. Hon sprang glatt efter dem och hon ville inget annat än att fortsätta sin promenad med dem! Hon var helt orädd och bara glad och nyfiken! :) På 4-H gården träffade Ruffa på en katt. Trots att hon ser katter rätt ofta har hon aldrig varit i direkt närkontakt med dem - de gör henne väldigt nyfiken men hon är på sin vakt. När katten tittade bort vågade Ruffa närma sig, men så fort katten spände ögonen i henne så backade hon fort! =) Igår hände en lite dråplig sak. Efter kvällspromenaden kom Ruffa och jag till vår bakgård där det var rätt mörkt. Jag hade bett henne stanna för att koppla lös henne och sa sedan "var så god", och förväntade mig att hon skulle gå mot ytterdörren. Men oj, Ruffa stack i väg i världens fart över höga snödrivor och jag kunde inte förstå vad som hände... innan jag såg den vita perserkatten hon jagade för fullt... Hon avslutade dock jakten lika plötsligt som den började. Hon har sedan hon var liten valp tränats i att be om lov innan hon får leka med andra hundar, och om det passar så får hon ett "var så god". Så nu blev det så tokigt att jag uppmanade henne till lek med katten med mitt kommando! :) Vi använder oss av klicker rätt mycket när vi tränar med Ruffa, vid till exempel koppel-gående eller när trix lärs in. Nu har vi även köpt en "target-stick" och en musmatta för att börja arbeta mer med target-träning. Man kan även använda sig av en stick-it lapp. Vid targeting lär man hunden att nudda ett föremål med nosen, följa ett före-mål eller gå till ett föremål. Ruffa tycker det är kul att springa till musmattan eller dutta på pekpinnen. Ruffa stänger numera öppna köksskåp och jag har försökt få henne att tända/släcka lysen, men det sistnämnda har varit lite klurigare.. =) I Vinterviken har Ruffa mött Lukas med jämna mellanrum sedan hon var liten valp. Ruffa har vid dessa tillfällen alltid varit intresserad av lek och bus men det har inte Lukas varit. Han tycktes inte tilltalas av en överenergisk valp! :) Men nu har den svarta ankungen växt upp till en vacker svan i Lukas ögon! :) De har lekt och haft kul ihop, och Ruffas trötthet har varit helt bortblåst! När Lukas har blivit för närgången har Ruffa sagt ifrån och då fjäskar han genom att tvätta hennes öron och skägg! :) Det var Lukas husse som lärde Ruffa som liten valp att dö på kommandot "pang"! Det är ett av hennes favorittrick och har framkallat många skratt hos okända människor! :) 2010-03-05 (hundmöte) För ett par dagar sedan träffade Ruffa en valp på 4 månader som heter Molly. Hon är en portugisisk vattenhund med en del lagotto i sig. Molly är en mycket kavat och leksugen tjej och de har kul ihop. Men det märks på Ruffa att hon har blivit äldre för hon ser ut att tycka att Molly är lite too much ibland! :) Nyligen träffade vi Molly igen och det blev lek på isen. En tik på 10 månader vid namn Smilla, spansk vattenhund, var också med och lekte. Ruffa som alltid varit energisk, och sett till att vara i händelsernas centrum, hamnade ofta lite vid sidan av. Hon såg ut att tycka det var kul men då de de två andra hundarna drog upp ett vilt tempo tog Ruffa det lite lugnare. Kanske är det löp och eventuell skendräktighet som påverkar henne... Väl hemma somnade Ruffa näst intill på dörramattan i hallen, hon var trött! :) |
BloggenEn blogg där du kan följa hundar av rasen barbet. Kategorier
All
Arkiv
February 2024
|