Det har helt ärligt varit en utmaning att fullt ut våga lita på Ruffa! :) I böckerna står det att tiken och valparna bör få rå sig själva så mycket som möjligt den första tiden. Men det är såå svårt att inte lägga sig i, då hon t ex har "klampat" runt bland de små. Man insåg även tidigt problematiken som uppstår när en eller flera valpar diade och någon annan valp var på villovägar. Ett par gånger ålade hon sig fram på armbågarna, för att nå den vilsne själen och kunna omfamna och värma den. Men det har inte uppstått så många gånger, då vi inte har kunnat hålla oss från att hjälpa den vilsne tillrätta. Nu kan Ruffa titta med menande blick på en valp som hon tycker att vi ska flytta på! Så vi har hittat ett roligt och effektivt samarbete! :)
Dagarna har gått fort, för det har hela tiden funnits saker som bör eller måste göras. Ruffa har krävt en hel del omvårdnad, och vi har haft koll på hennes allmäntillstånd. Till exempel måste Ruffas temp tas varje dag, så att t ex kalkbrist eller en infektion upptäcks i tid. Hennes juver bör kollas i fall de behöver mjölkas ut så att hon inte får mjölkstockning. Vi har även sett till att spola ren hennes bakdel ordentligt dagligen, då vi även tvättat hennes skägg eftersom hon slickar i sig valparnas kiss och bajs första tiden.
Ruffa måste äta och dricka mycket och ofta, och allt har serverats i valplådan vilket hon oftast har intagit liggandes. Den första dagen efter valpningen ville hon inte äta, så då åkte en vän in till stan för att handla färskfoder som vi kryddade maten med - då gick den ner! Vi har även dagligen tillagat dietsoppa till henne, som ska vara bra för en diande tik som behöver energi. Dricksvattnet har kryddats med grädde och spetsats med druvsocker.
Ruffa blir flämtig när hon inte rastas ofta, så vi försöker gå ut en kort stund ofta - vilket hon numera tycks uppskatta. Det är varmt i valprummet och Ruffa tycker det är lite väl varmt, varför vi i början kylde ner henne med blöt duk.
Vi har haft ögonen på valplådan mest hela tiden, för att se att allt står rätt till. När Ruffa har rastats har vi lagt dem i en hög med en filt runt dem för att de ska behålla värmen. Valparna har även vägts varje dag, så att vi ser att de ökar i vikt - vilket de alla har gjort. Första dagen blev Ruffa orolig när vi skulle hantera dem, men har vi vågen intill Ruffa i valplådan så är det lugnt.
Ruffa har "avslag" vilket är helt normalt. Det är levrat blod från såren där moderkakan satt, och andra rester som stöts ut. Var dag har vi bäddat rent i valplådan, och under tiden flyttat valparna till en ombonad korg. Vi har tvättat minst 2 maskiner med täcke, filtar och plädar varje dag. Det innebär även en del vikande och pysslande.
Så klart har det uppstått en del frågor rörande valpningen och valparna, men vi har då kunnat vända oss till mer rutinerade uppfödare. Vi är så tacksamma mot dem som tagit sig tid för att lyssna och ge oss råd! Tack för det! :) Dessutom ligger SKKs uppfödarböcker uppslagna...