Uppfarten till tomten ligger inte många meter från en allmän badplats, och Ruffa har respekterat den ”osynliga” gränsen. Hon har aldrig lämnat tomten på egen hand, vilket gjort att hon alltid har kunnat vara lös. Häromdagen var vi inomhus och stökade. Ruffa var osynlig, och kom inte ens på inkallning... vi hann bli oroliga. Efter en stund såg vi henne mitt bland badgästerna på den lilla sandstranden, dit hon rymt! Som tur var hade hon inte skrämt någon, utan i stället lyckats charma alla därnere... =)