Metod: Running
Oavsett vilken metod så måste man vara konsekvent. Vad gäller "running" så handlar det om bakdelsseparation, så att hunden spring över nerfarten utan att hoppa. Att träna running kräver många, många repetitioner på nerfarten – som i sin tur kräver många besök på klubbar med balanshinder. (Många tränar flera pass per dag, flera dagar i veckan).
När hunden springer i full fart så kan det ofta vara svårt att se om hunden har tassar på kontaktfältet, vilket försvårar konsekvent belöning för rätt beteende. I sämsta fall lär sig inte hunden något, då den inte förstår vad som är rätt beteende.
Heidi löste det för egen del med hjälp av en plastram, 30 x 90 cm, som täcker hela kontaktfältet. (Delar för att bygga ramen finns på byggvaruhus; plaströr i ca 30 mm i diameter, samt 4 krökar för att bygga en kvadrat). På så sätt kunde hon träna kontaktfältet separat var hon ville, och träna vidare när hon hade tillgång till ett balanshinder. Det blev även mycket lättare att se när hunden träffade kontaktfältet, och därmed kunde hon belöna rätt beteende – och hunden lärde sig förstå vad den förväntades göra. Så hur börjar man träna? Här är en metod:
Steg 1:
• Shejpa hunden att springa genom en utlagd "ram". Ramen ligger förslagsvis 3 meter från en godismaskin (alt med medhjälpare som har en godisskål på samma avstånd, som lägger handen över godisskålen om hunden inte träffar med tassar i ramen)
• Man säger "fram" eller annat kommando och hunden springer genom ramen
• Man stör lite genom att jogga bredvid samtidigt som man säger "fram"
• Man springer för fullt bredvid hunden
• Man lägger in en leksak i stället för godismaskin, och kör ovan steg från början
• Man tränar med "ramen" överallt, ute som inne
Steg 2:
• En tass i ramen ger en godisbelöning, men om hunden springer med flera tassar i ram så blir det jackpot, dvs flera godis.
Steg 3:
• Man lägger upp "ramen" på balansens nerfart, och tränar med godismaskin (alt medhjälpare)
• Om du kör flera pass så tänk på att endast köra 5 ggr innan du tar paus, varefter du kan köra ytterligare pass. Tänk på att första skicket är viktigt.
• Parallellt kan man låta hunden gå över balansen med koppel, och ge den godis hela vägen, för att göra den mer bekväm med hindret. Man kan gärna låta den göra trix på mitten, som att sitta etc.
Steg 4:
• Ta bort översta delen av "ramen", och förhoppningsvis kan man se flow och mjukhet
• När hunden tar hela hindret kan man säga "upp", och därefter säga "balansen" för att hela hindret ska tas. "Fram, fram, fram" betyder att hunden ska springa fortsatt rakt fram efter balansen. Medan "balans, balans, balans" betyder att hunden ska följa dig (ej framåt).
Steg 5:
• Running över balanshindret kräver svängträning för att inte hunden ska börja snedda på nerfarten. Det är ett nytt moment, som kräver lika mycket träning i sig. Vid svängträning kan man ha en kortare "ram", som är hälften så lång. Vid träningen kan man lägga på olika kommandon för sväng till höger respektive vänster, ex "back" och "sväng". (Samma tänk som man kan ha vid utgång från tunnlar).
Metod: 2 + 2:
Vid runningträning, som beskrivits ovan, ska hunden springa över hela kontaktfältet. Man kan i stället välja en metod som går ut på att hunden ska stanna vid slutet av nedfarten, där den ska ha bakbenen på balanshindret och två ben på marken framför. Och den ska stå där tills dess den får frikommando att springa vidare, vilket kan ge föraren lite respit att komma ikapp och t.o.m kunna få en break att placera sig inför kommande svårigheter på banan. Nackdelen är att det kan ta mer tid i en sport som bygger på konkurrens i tid.
Steg 1:
• Använd en "pall" eller liknande vid träningen. När hunden backar upp på pallen blir den belönad. Och man kan redan här lägga på kommando, t ex "balans". (Om hunden lämnar pallen blir det ingen belöning)
Steg 2:
• När du tränar på ett balanshinder så tänker du nerfarten som en pall. Du kan ställa upp ett hopphinder (som kan flyttas successivt i och med att träningen fortskrider) bredvid balansen vid kontaktfältet som du ber hunden runda innan den själv hoppar upp på balansens nerfart. Du kan även be hunden att backa upp på hindret.
Steg 3:
• Du kan säga "balans" när hunden ska ta hindret, men redan inför själva balansbommen ropa "tryck" som signalerar själva stoppet, vilket ger arbetsro. Hunden får belöning när den står i 2+2 position (man kan ta hjälp av "matare"). Man måste tänka på att aldrig ge godis ur handen på balansen (eller slalom) då det är hinder man vill att hunden ska ta självständigt. Då är det bättre att lägga belöningen på marken!
• Störningsträna! Hunden ska stå kvar trots att du kampar med den samtidigt eller gör något annat, och lämna kontaktfältet först vid frikommando.
Running samt 2+2
Man kan även träna in båda modellerna, för att t ex ha running framåt och 2+2 vid sväng efter balansen.
Slutsats:
Vi hade för avsikt att träna running med Billie, men där och då blev vi tveksamma. Skulle vi ta oss tiden som behövs för att träna running? Vi ombads välja där och då, för att börja träna lite smått. Vi blev som sagt tveksamma, och valde 2 + 2, som vi känner är ett mer säkert kort då vi inte vet hur mycket träning running kräver. Vi fick en första lektion för att börja träna in 2+2, vilket var kul. Men vi får se vad vi väljer i framtiden, kanske en kombination?
Vi har även läst på vad Annelie Hermansson skriver om running, vilket just är en träning som kräver frekvent tillgång till balanshinder (vilket inte Heidis metod kräver). Här hittar du hennes träningsmetod:
Just nu står vi och velar..