Det pratas mycket om inavel och genetisk variation, och det var kvällens tema för ett webinarie som SKKs sakkunniga höll för rasklubbarnas funktionärer. Vilka problem står vi inför, och vad kan vi göra? En viktig diskussion som nog kommer dominera hundaveln framöver.
0 Comments
Numera har undertecknad fått titeln diplomerad avelsfunktionär efter att ha genomgått SKKs grundutbildning för avelsfunktionärer i ras- och specialklubbar! :) Utbildningen är uppdelad i två delar, varav den första delen är en 15 veckor lång distanskurs i hundavel och genetik som jag gick för något år sedan. Den andra delen är en uppföljande helgkurs där man fördjupar sig i olika frågor som är viktiga för en avelsfunktionär. Jag har varit aktiv i Barbetklubbens avelsråd sedan många år, och den genetiska kursen gav en bra inblick i bl a grundläggande genetik, kvalitativ & kvantitativ nedärvning, avelsmål och avel för olika egenskaper, DNA-tester, index och förståelse för de tumregler som finns för att undvika ökad inavel i populationer.
Du som vill veta mer i ämnet kan med fördel läsa boken "Hundavel i teori och praktik" av Sofia Malm och Åsa Lindholm. tockholms Kennelklubbs uppfödarkommitté bjöd ikväll in till en digital föreläsning med etologen Kenth Svartberg från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), där han berättade om sin forskning kring BPH och vilka slutsatser som kunnat dras i projektet BPH som modell för hundens personlighet.
Idag stöder forskningen det vi alla upplever; att alla hundar har individuella personligheter. Genom att objektivt testa och beskriva hundars beteende finns goda förutsättningar för forskning, och vi kan använda BPH som avelsverktyg i avelsarbetet. Sedan 2012, när BPH introducerades, ökar antalet beskrivna hundar successivt. dag finns 28.000 beskrivna hundar från 297 olika raser, där man i testet sett till 47 graderingsskalor med sammanlagt 241 "kryss". Kenth har undersökt vilka egenskaper som kommer fram i BPH, genom att analysera data från över 12 000 hundar (267 raser). Och i studien kunde ett antal olika egenskaper, som även visar sig i hemmiljö, identifieras. BPH undersöker 4 grundläggande beteenden: Socialitet, lekfullhet, miljötrygghet och hotfullhet. En rad mer specifika egenskaper beskriver hur hunden tacklar olika nya situationer som den ställs inför och hur den reagerar på möten med okända personer. Den mest övergripande egenskapen, Boldness, fångar hundens allmänna sociala, nyfikna och lekfulla personlighet – och visar ett samband med jaktintresse. Detta är första gången BPH utvärderas vetenskapligt och resultaten går i linje med tidigare forskning på den äldre beskrivningsformen Men-talbeskrivning Hund (MH), men tyder på att BPH avslöjar fler nyanser av hundens personlighet. De identifierade egenskaperna kan komma att bli betydelsefulla vid avelsarbete och för att förutsäga beteendeproblem och djurvälfärdsrisker. Publiceringen av Kenth Svartbergs slutrapport "The hierarchical structure of dog personality in a new behavioural assessment: A validation approach - ScienceDirect", finns att läsas här: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168159121000897?via%3Dihub Husse var morgonpigg i morse och begav sig ut på en tidig joggingrunda med Billie. De sprang längs stranden i den tidiga morgondimman. Husse fick dock erfara att det var lättast att springa på den kompakta sanden nära vattnet, men där riskerade man att bli blöt. Så det slutade med att han sprang barfota med skorna i händerna! :)
Vi lägger pinsamt mycket efter med Billies fysträning, så det var skönt att det blev ett joggingpass – även om det nog blev mer träning för husse än för Billie! 😉
Ikväll har vi varit på SBK:s Stockholmsavdelning där Helga Westerlind höll en föreläsning om hälsoprogram, DNA-tester, inavelsgrader och epi-genetik. Helga är medicine doktor och forskare vid Karolinska Institutet, och skrev sin doktorsavhandling om genetiken bakom multipel skleros och har även efter det fortsatt forska kring hur gener och miljö samspelar. Helga är själv hundägare och var en av de drivande i införandet av DNA-tester i hälsoprogrammet för papillon. Den här kvällen gick hon igenom grundläggande genetik, pratade om hur gener och miljö samspelar, om man kan veta om något beror på genetik eller miljö, samt hur man som hundägare kan tänka kring DNA-tester.
Här kommer några anteckningar från föreläsningen i form av några enklare stolpar: • Hunden har 39 kromosomer jämfört med människan som har 23. Hundens genom: ca 19.000 proteinkodade gener. • Det kan finnas samband mellan olika sjukdomar. T ex så leder ledgångsreumatism till ökad risk för hjärtsjukdomar. • Mendelsk genetik - dominant nedärvning: en kopia av genen krävs (ex färg) • Mendelsk genetik - recessiv nedärvning: två kopior av genen krävs (ex PRA, NAD) • Man kan räkna ut hur många hundar som bär på riskgenen PRA (recessivt)! Om 1 % av ögonlysta hundar diagnosticerats med PRA så har vi 20 % anlagsbärare. Om vi haft 4 % sjuka hundar hade 38 % varit anlagsbärare (enl HWE). Den recessiva genen är dock förrädisk då den ligger och gömmer sig. Man kan inte känna sig nöjd/säker även om antalet sjuka är lågt. Sjukdomen kan helt plötsligt explodera! Om 1 % sjuka ......
I det lilla biblioteket, i Täby Kyrkby, var vi ca 20 personer på plats för att höra Per Jensen (professor i etologi) hålla föredrag om "den missförstådda hunden". Det finns många myter om hundar; t ex att hundar inte kan tänka i flera steg och därför inte kan planera sitt beteende. Att de inte har någon tidsuppfattning, varför det inte gör något om man är borta kortare eller längre tid. Att de är färgblinda. Att de måste ha en stark ledare för att fungera bra. Att man alltid måste ha ett särskilt kommando för varje sak man vill att de ska lyda. Att hunden upplever det hotfullt om man tittar den i ögonen. Att hunden är smart. Detta är myter som den nya forskningen om hundars beteende och känsloliv har slagit slå hål på.
Dålig historieuppfattning Hundar har levt nära oss människor under 15.000 år, och idag finns det ca 700.000 hundar, men fortfarande råder missförstånd bland gemene man om hundens ursprung. Per Jensen berättade att det nu finns kunskap om att hunden faktiskt härstammar från vargen. De senaste 20 åren har det gjorts stora forskningsframsteg där man tvingats skriva om historiebeskrivningen tack vare att vi numer har DNA och nya rön att luta oss emot. Forskningen har visat att alla hundar i världen härstammar från några få varghonor i sydostasien, närmare bestämt i Kina, som levde för 15.000 år sedan. Vid denna tidpunkt kom domesticeringen att påbörjas då människan började lägga sig i vilka varg-hundar som skulle få valpar – och på bara 15-20 år gick utvecklingen från att ha varit vargar till att bli hundar. Djuren fick ett annat utseende, en annan storlek och ett beteende som skilde sig från vargens. De blev hundar. När människan började livnära sig genom lantbruk kom man att ha allt fler djurarter, men då hade man redan haft hunden i ca 3.000 år. Per berättade om en studie som gjorts av gamla kvinnogravar i Uppsala. Av 30 gravar man studerat innehöll så många som 28 även hund. En intressant iakttagelse, och det berättar även om hur nära människa och hund har stått varandra genom historien. Hundar har färgseende Den gängse uppfattningen är att hundar är färgblinda och ser allt i svartvitt. Men så är det inte. Hundens öga liknar i stora drag det mänskliga ögat. Människan kan se 1.000.000 nyanser, medan hunden kan se 8-900.000. Ett tydligt bevis för att hunden har färgseende är en övning som är möjlig för hund att göra. Man kan sitta bredvid en massa leksaker, eller andra föremål, som är enfärgade i olika färger. Dessutom har man olika färgprover med samma färger. Om man visar upp ett färgprov kan hunden lära sig att gå och hämta ett föremål i samma färg. Ganska korkade Många anser hunden vara smart, men forskning visar att hundar är ganska korkade. De är dåliga på att se händelseförlopp och förstå hur världen hänger ihop. Vid studier har man jämfört vargar .......
Inför att vi skulle para Ruffa tog vi kontakt med en hel del vänner och bekanta som är mycket rutinerade uppfödare. Vi satt och pratade avel, parning, dräktighet och valpning i många timmar – och fick ta del av många råd. Vi diskuterade även med veterinärer kring dessa frågor för att vara så väl förberedda som möjligt. Ett av råden inför parningen var att om möjligt ta hem hanen i stället för att Ruffa (tiken) skulle åka iväg på parningsresa. Detta ansågs ge bättre chans till en lyckad parning. En tiks äggproduktion kan t ex utebli efter en stressande resa. Många av de rutinerade uppfödarna vi pratade med hade hanen boende hos sig i ca 1 vecka. När vi diskuterade detta med hanägaren och andra barbetuppfödare ansåg dock de det vara kotym att tiken reser. Att tiken är den som har rest till sin partner är vanligast, men därmed inte sagt att det är det bästa sättet. Många gånger har dock uppfödaren inget annat val än att resa med sin tik för att parning ska bli aktuell. Per Jensen, som är professor i etologi, har en intressant blogg där han En nyligen framlagd avhandling som gjorts i samarbete med Försvarshögskolan visar att tidiga erfarenheter från miljön, framför allt tikens sätt att ta hand om valparna, påverkar valparnas temperamentsutveckling. Studiens syfte var att undersöka faktorer som tycktes påverka temperament hos tjänstehundar, hur stresståliga de är och hur det yttrar sig i samband med lämplighetstest. En del av avhandlingen fokuserar på att undersöka vilka generella tidiga erfarenheter och faktorer i den tidiga uppväxtmiljön som kan påverka temperament hos valparna. Specifikt undersöktes hur tikens omvårdnad påverkar vissa egenskaper. I en omfattande studie av mer än 20 kullar kunde man se att tikens beteende mot valparna - hur mycket tid de tillbringade med dem, hur mycket de slickade och diade valparna - hade en tydlig effekt på valparnas beteende ett och ett halvt år senare. Förutom att det visade sig att tikens sätt att ta hand om valparna spelade roll så visade det sig även att tidiga faktorer som kullstorlek, årstid för födelsen och tikens ålder har stor betydelse för hundarnas vuxna beteende. Doktorsavhandlingen, som är skriven av Pernilla Foyers, heter "Early Expe-riences, Maternal Care and Behavioural Test Design- Effects on the Temperament of Military Working Dogs" |
BloggenEn blogg där du kan följa hundar av rasen barbet. Kategorier
All
Arkiv
February 2024
|