Här kommer några anteckningar från föreläsningen i form av några enklare stolpar:
• Hunden har 39 kromosomer jämfört med människan som har 23. Hundens genom: ca 19.000 proteinkodade gener.
• Det kan finnas samband mellan olika sjukdomar. T ex så leder ledgångsreumatism till ökad risk för hjärtsjukdomar.
• Mendelsk genetik - dominant nedärvning: en kopia av genen krävs (ex färg)
• Mendelsk genetik - recessiv nedärvning: två kopior av genen krävs (ex PRA, NAD)
• Man kan räkna ut hur många hundar som bär på riskgenen PRA (recessivt)! Om 1 % av ögonlysta hundar diagnosticerats med PRA så har vi 20 % anlagsbärare. Om vi haft 4 % sjuka hundar hade 38 % varit anlagsbärare (enl HWE). Den recessiva genen är dock förrädisk då den ligger och gömmer sig. Man kan inte känna sig nöjd/säker även om antalet sjuka är lågt. Sjukdomen kan helt plötsligt explodera! Om 1 % sjuka ......
• Autosomalt: Könskromosomer är inte inblandade.
• Könsbunden nedärvning: Tikar behöver 2 kopior av genen (XX) medan hanen endast behöver 1 (XY). X-bundet recessivt: Sjukdomen blir vanligare hos hanar!
• Uppfödarna måste vara öppna med sjukdomar som dyker upp, så att kunskap om fler hundar samlas - vilket kan leda till forskning. Ligg på forskare med att starta forskning om sjukdomar noterats. (Det räcker med att ca 6 affekterade hundar har identifierats, för att forskning ska kunna arbeta fram en DNA-markör)
• Komplex genetik: De flesta fenotyperna beror på genetik och miljö (multifaktoriela), och det är inte nödvändigtvis samma gener och miljö som orsakar fenotypen i två olika individer. Ex autoimuna sjukdomar (ex SLE), HD
• Beteende och genetik: Studie av Evan MacLean: "Highly Heritable and Functionally Rel Dog Behavior". Slutsatser: Ärftlighet för aggression gentemot främlingar ligger på 70 % (två olika studier har kommit fram till snarlika resultat). Träningsbarhet ligger också högt, på drygt 70 %. Hundaggression ligger på 50 %, medan hundrädsla ligger på ca 40 %. Icke social rädsla (ljud-, bilrädsla mm) är svårare att bedöma då den inbegriper mycket men ligger i studien på ca 30 %. (se separat tabell)
• Vi måste börja prata mer om rädsla och ångest hos hundar, som kan förklaras av traumatiska händelser eller genetik. Faktorer som kan bedömas av kunnig veterinär/tränare, vid ett normalt hundägande, inom 5 minuter. Tips på insatta personer:
- Vet Anya Thörnqvist (Skåne), FirstVet
- Vet Elin Lindell (Stallarholmen), FirstVet
- Tränare Milene Wallin (Värmland), milenewallin.com
- Tränare Jenny Afvander (Uppsala), hoppsan.nu
• Def inavel: "Producering av avkomma från genetiskt besläktade individer"
• Inavelsgrad (COI) anger proportionen homozygota (dvs likadana) gener. Vi ärver 50 % från mor, och 50 % av far. Syskon delar 50 % genetik > 25 % COI. För en ras bör inte avelsgraden överstiga 2,5 % per år (räknat på 5 gen).
• Inavelsdepression hos människor resulterar i osymetri i ansiktet. Det finns inga absoluta regler för hur negativa effekter uppstår, men risken ökar i samband med inavel. Om 8 individer finns i samma stamtavla blir inavelsprocenten drygt 23.1 %. Många bäckar små bidrar...
• Risker med inavel: Ökad homosygositet leder till ökad risk för genetiska sjukdomar. En population behöver en viss genetisk diversitet för att överleva. Ex på symptom pga inavel: minskad fertilitet, minskad kullstorlek, ökad avkommedödlighet, minskad storlek som vuxen, förlust av immunförsvarsfunktion.
• Vissa gener använder vi ofta, och vill ha lättillgängliga. Det som inte används hamnar "bortglömt". Gener ligger olika hårt packade, beroende av om de används eller inte används.
• Epigenetik:
- Yttre faktorer och händelser kan reglera vilka protein som behövs
- Händelser kan göra ändringar i hur DNA:t "viks"
- Dessa kan, i extrema fall som t ex svält, nedärvas till avkomman (gäller ej förmågor vi tränat hunden för). Ex på studie är avkommor till en pappa, som blivit skrämd för specifik lukt, blev skrämda för samma lukt.
• Puppy Culture: Valpkullar som följs och dokumenterats
• Välgjort studie om hundens ursprung har visat på 23 olika grupper med närmare besläktade hundar.
• "Moderna raser skapades sannolikt genom selektion av specifika egenskaper inom en urrastyp, med möjlig inblandning av andra raser för att förstärka egenskaper" Parker m fl, 2017
• Hundraser skiljer sig åt genom genetik. Men det finns även genetiska skillnader i samma ras mellan länderna beroende på att vi nyligen börjat exportera hundar mellan olika länder. Genpoolen för en ras i ett land, kan vara helt skild från genpoolen i ett annat land.
• Det finns DNA-tester för att utröna ingående raser i blandrashundar, men svenska blandraser är svåra att identifiera utomlands (sannolikhetskalkyl)
• DNA-tester för rasbestämning
- Raser i olika länder har olika genpooler
- DNA från hunden matchas mot olika raser
- Väljer ofta närmaste matchningen, det är inte detsamma som att den är korrekt!
• DNA-tester för sjukdomar: En gen behöver inte ha samma funktion i två olika raser. En mutation MÅSTE därför valideras inom en ras
• DNA-testa?
- Finns det någon publicerad studie på att genen och sjukdomen är kopplade inom den aktuella rasen? Pubmed.com är en sökbar databas som omfattar 26 miljoner medicinrelaterade referenser.
- Är testen godkänd av SKK?
- Känner du själv till sjukdomen inom rasen? Någon annan uppfödare? Avelsrådet?
• Exempel arbetsgång DNA - validering hos SKK
- Rasklubben får nys om test och vetenskaplig publikation
- Rasklubb startar arbetsgrupp
- Rasklubb kontaktar SKK
- Rasklubb sprider information och diskuterar med uppfödarna
- Testen valideras genom att 3 föräldrar till 3 sjuka djur testas (blindat) hos Optigen
- SKK godkänner testen
- Rasklubben ansöker om nytt avelsprogram
- SKK godkänner avelsprogram
• DNA-paneler svarar på många frågor, även färger. Behövs testerna? Är de relevanta? Eller ger de bara oro och högt blodtryck?
• Populationsgenetiker är rädda att vi i samband med ökat testande tappar viktiga hundar i avelsbasen. Och det finns oseriösa labb som säljer tester som inte stöds av vetenskapen.
• DNA-tester och lagen! Det finns förbud mot avel med sjuka djur. Hundar får inte användas i avel om:
- de har en sjukdom eller ett funktionshinder som kan ärvas
- de har eller med stor sannolikhet har recessivt anlag i dubbel uppsättning för sjukdom
- de har eller med stor sannolikhet har enkelt recessivt anlag för sjukdom såvida inte parning sker med individ som är konstaterat fri från motsvarande anlag
- parningskombinationen utifrån tillgänglig information ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman.
- DU ÄR ALLTID SKYLDIG ATT TA HÄNSYN TILL ETT TESTRESULTAT!!
• Välja labb för DNA-tester
- Har SKK godkänt några tester från det här labbet?
- Hur många tester verkar de erbjuda för en ras?
- Har de vetenskapliga referenser?
- Är det blod eller swab? (blod enl SKK)
• Beträffande navelbråck är det bra att filma valpningen, för att se om det är tiken som skadar valpen eller om det är en ärftlig defekt. Man bör ha koll, och förhindra navelbråck om möjligt.
Helga Westerlinds hemsida: reaktiverahund.se