När husse under årets jakt inte har suttit stilla på pass, utan rört sig i skogen för att dreva eller spåra, så har Aska varit med honom och frisökt efter älg, eller fågel när sådan funnits. Under jaktens första vecka, så försvann dock spåren som Aska tagit upp in på andras marker, eller så försvann spåren ner i sjöar.
Under jakten så sköt dock någon i jaktlaget på en älg som inte stöp direkt, utan älgen tog sig till en närliggande sjö där den simmade iväg. Aska fick nu i uppgift att ta upp spåret genom att fritt söka längs strandlinjen, och på andra sidan sjön visade hon på vittring allt intensivare tills hon stannade upp. Därefter begav hon sig cirka 15 meter upp från sjökanten och visade på den nu fallna unga älgtjuren. När Aska var två meter från älgen så reste sig tjuren upp, och Aska var klok nog att raskt vika åt sidan så att husse kunde avsluta jakten med ett sista skott. Skotten klarade hon utan att bekymra sig. I stället tog hon sig strax fram till älgen för att undersöka den närmare. Aska blev för sitt duktiga arbete rikligt belönad med ett smakprov på älgens tunga – vilken finsmakare!
Man jagar enligt ett på förhand uppgjort schema, och nu blir det lugnt för Askas jaktlag ett par veckor. Men sedan är det dags för jakt igen.
Som uppfödare till Aska är det otroligt roligt att få höra om hennes spännande äventyr, och vi ser fram emot fler spännande berättelser framöver! =)