Om man försöker träna in "running" så är det ju ett rörelsemönster över hela balansen man vill träna in, till skillnad från "2+2" där man tränar in ett visst beteende vid slutet av hindret, själva kontaktfältet. Det är svårt att anpassa running-träningen då Billie springer i mycket skiftande tempon beroende på var hon startar, och hon får upp lite väl hög fart när hon tar ett hinder innan! :) Och ja, då ska man som förare pusha på, eller dämpa, för att styra upp farten, men det är inte helt lätt. .. Idag varierade vi startpunkten, och hon tog balansen i 5, 6 respektive 7 steg... med varierad träffbild! 🙂